Köket – arbetsplats, matrum, allrum

Jonas Syrén ,vd och Peter Grönskog, försäljningschef på Haga

Köket är vid sidan av badrummet vinnare i renoveringsligan. Under senare år har Svenska folket plöjt ner miljarder i nya praktiska och lättskötta kök. JBF har besökt Hagaköket som tidigt förstod att byggmaterialhandeln bär på huvudnyckeln till köksmarknaden.

-Vart vänder sig de flesta konsumenter när de börjar fundera på förändringar i sitt kök – jo, till sin bygghandel, säger Jonas Syrén VD hos Hagaköket, när vi träffas i Hagakökets nyöppnade snabblager i Upplands Väsby.  Det är bygghandeln som har konsumentens förtroende, kunskaperna och inte minst kontakt med de hantverkare som kan behövas för att förverkliga planerna. Hantverkaren å sin sida kan vara den som håller i nyckeln. Om han är avogt inställd har han möjlighet att övertyga kunden om att välja ett annat kök. Så för oss gäller det att övertyga både bygghandlare, hantverkare och konsumenter.

 Snabb utveckling

Köksrenoveringar är ett relativt modernt påfund. I större skala kom det inte igång förrän på 1990-talet. Före standardiseringarnas tid och innan den snabba utvecklingen på vitvarusidan kom i gång på allvar var det ingen som kom på tanken att kasta ut stommar lådor och luckor. Skulle man ändå byta kök fick man vända sig till en snickare som gjorde allt ”måttbeställt”, ofta efter eget huvud. Funktionalismens genombrott på 1930-talet och hemmafruns entré på arbetsmarknaden förändrade bilden.

Köket skulle bli praktiskt, lättarbetat och lättstädat. På små ytor skulle frun i huset röra sig lätt mellan elspisen, kylskåpet, arbetsbänken och diskbänken. Forskningsinstitut mätte avstånd, tid och rörelser. Köket blev en vetenskap. De stora bondkökens tid var borta för alltid, trodde man. Utvecklingen gick relativt sakta under 1940, 50 och 60-talen, tog fart under 1970-talet och ökade starkt under 1980-talets ekonomiska yra.  Den ekonomiska krisen i början av 1990-taletsatte käppar i hjulen för byggandet.

För att i någon mån lindra verkningarna infördes 1993 ROT-avdraget som sedan i olika former fungerat som smörjmedel. Den allmänna ekonomiska utvecklingen sedan dess med ökade reallöner, låga räntor och ROT-avdrag blev tändhattar för den köksexplosion vi upplevt under senare år. Den moderna familjen vill ha ett toppmodernt kök och har möjligheter att realisera drömmarna.

Nya tider – nya idéer

I Tärnsjö, några mil norrut från Uppsala vid riksväg 56, hittar vi Hagaköket, från början en snickerifabrik som sedan 1980-talet satsat på kök och sedan dess har utvecklats i takt med marknaden. Här och i Tibro sker tillverkningen. Numera ingår företaget i Nordic Kitchen Group tillsammans med Canadaköket, Härjedalsköket och LIB (Luck och Inredningsbolaget).

-Vi har redan från början haft goda förbindelser med bygghandeln säger Jonas Syrén. Elis Broberg i Länna, som var något av byggvaruhuspionjär, sålde våra kök redan på 1980-talet. Sedan dess har vi framförallt satsat på att tillsammans med frivilligkedjornas handlare utveckla koncept som passar olika typer av anläggningar. Det är ju stor skillnad mellan ett stort byggvaruhus i t ex. Stockholm och en liten bygghandel i landsorten.  Alla kan ju inte ha stora sortiment i lager så vi har satsat på snabba leveranser av framförallt våra standardkök. I Storstockholm levererar vi på dagen från vårt nyöppnade snabblager här i Upplands Väsby.

Här har hantverkarna möjlighet att hämta kök direkt efter att ha beställt av sin handlare. På andra ställen i landet skall kunderna inte behöva vänta längre än ett par dagar på de vanligaste modellerna. Och det är snabbt i en bransch där man talar om leveranstider på veckor och månader.

Viktig mittfältare

Om vi placerar in de svenska köksleverantörrena i en pris, volym och exklusivitetsskala kan Hagaköket betraktas som en stark mittfältsspelare. Tillsammans med tre, fyra andra ligger man mitt på skalan, mellan Ikea och t ex. Poggenpohl.

  -På mittfältet med fokus på byggmaterialhandeln vill vi vara starka, framhåller Jonas. De prisskillnader som finns i vårt sortiment speglar inte grundkvaliteten, det är samma höga kvalitet över hela linjen. Skillnaden ligger i de utföranden och valmöjligheter som skiljer Classic, Sundborn och Standardköken åt.  

På frågan om hur han ser på branschens framtid svarar Jonas;  

-Jag tror att utvecklingen i stort kommer att vara fortsatt stark, men att olika koncept för att sälja kök och köksdetaljer kommer att accentueras än mer än i dag. Direktförsäljning, typ Mockfjärdsfönster, att nöja sig med enbart nya luckor och fronter, att köpa billiga stommar och satsa på exklusivare luckor, att själv köpa över nätet och få monteringen gjord av hantverkare – allt detta kommer säkert att öka, men det traditionella sättet att komma till handel och utställningar, titta, känna och klämma och tillsammans med kunnig personal göra sina val blir fortsatt dominerande – tror jag, slutar Jonas Syrén.

Och hur gick det med bondköket? Med bondköket gick det bra. Köket har återtagit sin plats som arbetsplats, matrum och allrum. Gemenskapen som den typen av kök inbjuder till är svår att överträffa. Det är vår längtan efter den som är en av grundorsakerna till köksbranschens exceptionella expansion.

 

Lars Cyrus Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad: torsdag, 18 maj 2017 09:41 Uppdaterad: torsdag, 18 maj 2017 10:01