Byggvaruhandeln och detaljhandeln i stort står inför allt större utmaningar när det gäller stölder, hot och organiserad brottslighet. Stölder orsakar miljardförluster och skapar en otrygg arbetsmiljö för butikspersonal, men trots att brotten ofta är uppenbara leder de sällan till åtal eller konsekvenser för de skyldiga.
Ökande stölder – men få åtgärder
Varje år polisanmäls omkring 50 000 butiksstölder i Sverige, men mörkertalet är stort. Många incidenter upptäcks aldrig, och av de som anmäls blir majoriteten klassade som ringa stöld, vilket innebär att det stulna värdet är under 1 000 kronor. Även om dessa summor kan tyckas små i enskilda fall, är den totala förlusten för handeln enorm.
– Det är inga små summor stölderna handlar om. Sammanlagt stjäls det för över en miljard i svenska butiker och varuhus – eller för att göra den siffran mer hanterbar: 30 miljoner kronor per dag, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel.
Samtidigt som butikerna drabbas av både enskilda snattare och mer organiserade stöldligor, är det sällan polisanmälningar leder någonstans.Butiks
– De flesta polisanmälningar läggs helt enkelt ned. Vi har hört från butikerna att anmälningar i princip lagts ned någon timme efter att de upprättats. De som åker fast för stöld i butik får i princip inga konsekvenser av detta, säger Jelver.
Professionella stöldligor länsar butiker
Stölderna har också blivit mer organiserade. Tidigare handlade det ofta om enskilda snattare, men idag arbetar ligor mer systematiskt.
– Stöldligor har definitivt ökat, där man stjäl stora partier av vissa varor. Inom dagligvaruhandeln har vi sett exempel på ligor som länsar hela köttdisken i en “smash and grab”. Någon håller ingången öppen medan resten av gruppen snabbt tömmer hyllorna och springer ut. Detta även är vanligt inom andra områden såsom bygghandeln, det handlar om att man inte stjäl för eget bruk utan för att sälja varorna vidare. De handlar ofta om rena beställningsjobb. Denna typ av stölder försörjer inte bara tjuvarna, utan gynnar också hälare och företag som köper in varor från illegala källor.
Hot och våld mot butikspersonal
Handeln påverkas inte bara ekonomiskt av stölder, utan även arbetsmiljön blir alltmer utsatt. Hot och våld i samband med stölder har visserligen minskat något – från 13 procent under tredje kvartalet 2024 till 8 procent under fjärde kvartalet samma år – men problemen kvarstår.
– Hot och våldsproblematiken är fortfarande en stor utmaning för handelsföretagen och deras personal. På sikt är utvecklingen vi sett över tid inte hållbar och riskerar att driva butiker bort från platser där de idag tillför samhällsnytta, säger Jelver.
Butikspersonal tvingas också hantera stöldsituationer på ett sätt som både skyddar varorna och deras egen säkerhet. Tidigare rekommenderades personal att synliggöra tjuven, exempelvis genom att erbjuda en kundkorg, men idag ser rekommendationerna annorlunda ut.
– Idag bör personalen snarare fråga om personen behöver hjälp, så att de förstår att de blivit observerade. Men i vissa situationer kan detta vara farligt, då gärningspersoner kan vara hotfulla, våldsamma eller till och med beväpnade, då är det bättre att inte ingripa utan istället tillkalla väktare om sådana finns, säger Jelver.
Företagskapningar och kreditbedrägerier
Stölder i butiker handlar inte bara om varor som tas från hyllorna – även falska köp på faktura är ett stort problem.
– Idag startas företag enbart i bedrägligt syfte. De byggs upp snabbt, får bra kreditvärdighet, köper in varor och försätts sedan i konkurs. Det här är en typ av företagskapning, där man handlar utan avsikt att betala, säger Jelver.
Problemet är att systemet inte har tillräckliga kontrollfunktioner.
– Om en privatperson handlar på faktura krävs BankID, men om ett företag handlar på faktura sker ingen sådan kontroll. Det finns inte alltid tillräckligt bra rutiner för att säkerställa att personen i fråga får handla i företagets namn, säger Jelver.
Vem tar ansvar?
Jelver menar att dagens system måste förändras för att minska problemen, särskilt när det gäller de mer organiserade brotten.
– Bolagsverket borde få ett större mandat, eftersom de hitintills bara har en registrerande verksamhet och inte en kontrollerande. De sker få kontroller, det finns många företag idag som enbart finns till för att blåsa (som enbart nyttjas som brottsverktyg) andra. De sätter in målvakter i företaget och människor som kanske har utvandrat i styrelsen, säger Nina Jelver.
Frågan är varför problemet har eskalerat. Enligt Jelver beror det på att det inte händer något när butiker anmäler stölder.
– Om vi börjar agera på mindre brott, som butiksstölder, kanske vi kan avskräcka fler från att fortsätta begå brott, säger hon. Samtidigt satsar handeln allt mer på säkerhet. Företagen investerar 10,5 miljarder kronor på säkerhetshöjande åtgärder, men det är svårt att hålla jämna steg med kriminella. Vi ser att fler i företagsledningar tar frågan på allvar, och det ger hopp. Det kan bli värre, men jag tror att det på sikt blir bättre, avslutar Jelver.