Regeringen inför en rapporteringsskyldighet som ska motverka långa betalningstider och stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2022.
Långa betalningstider och sena betalningar skapar problem för många svenska företag. Det anser regeringen som menar att en obalans i förhandlingsstyrkan mellan mindre leverantörer och stora köpare kan leda till att leverantören accepterar längre betalningstider än vad som kan hanteras likviditetsmässigt.
– Målet för vår näringspolitik är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa fler jobb med bra villkor i fler och växande företag. Korta betalningstider är en viktig förutsättning för att nå detta mål, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Rapporteringsskyldigheten om betalningstider gäller företag som har fler än 250 anställda. De ska årligen rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som har färre än 250 anställda till Bolagsverket.
Sökbara uppgifter
Uppgifterna ska avse genomsnittliga avtalade betalningstider och genomsnittliga faktiska betalningstider. Även fakturor som har betalats för sent ska rapporteras.
Rapporterna ska publiceras och vara sökbara i ett register. Sökbarheten ska ge leverantörer möjlighet att bilda sig en välgrundad uppfattning om potentiella kunder och därigenom stärks deras förhandlingsposition.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2022. Rapportering ska ske till Bolagsverket första gången senast den 30 september 2023 och omfatta perioden den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023.