L

Uppsägning och avgångsveder- lag vid återförsäljaravtal

I detta nummer behandlar Svensk Handel Juridik återförsäljaravtal och då särskilt frågan om uppsägningstid och återförsäljarens rätt till avgångsvederlag.

Ett återförsäljaravtal reglerar avtalsförhållandet mellan en återförsäljare och en leverantör. Återförsäljaren köper in varor i eget namn och säljer dem vidare för egen räkning. Om varorna istället säljs, visserligen i säljarens eget namn, men för tillverkarens räkning är det istället fråga om ett handelsagent- eller kommissionärsförhållande.

Återförsäljning, till skillnad från handelsagentur och kommission, regleras inte lag. Därför är betydelsen av ett utförligt återförsäljaravtal mycket stor. Återförsäljaravtalet bör reglera viktiga samarbetsfrågor som inköpspris, garantier, felansvar och eventuell exklusivitet. Enligt konkurrenslagen får dock inte leverantören i återförsäljaravtalet förbinda en återförsäljare att sälja varorna till ett bestämt pris, utan får endast lämna rekommenderade försäljningspriser. 

Avtalad uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtalstiden bestäms ofta i bestämda tidsintervaller i återförsäljaravtal eller så kan de löpa tillsvidare med en angiven uppsägningstid. Med vad gäller om parterna inte har avtalat om någon uppsägningstid? Och om det inte avtalats om, har återförsäljaren då rätt till ersättning i form av avgångsvederlag när leverantören säger upp avtalet? Dessa frågor har nyligen behandlats av Högsta domstolen (HD). 

Högsta domstolen ger besked

I målet T 57-17, som HD dömde i den 14 februari 2018, hade en maskintillverkare och en maskinaffär haft ett muntligt återförsäljaravtal varigenom återförsäljaren hade exklusiv rätt att återförsälja en viss typ av traktorer. Leverantören sade upp avtalet efter hela 22 år med sex månaders uppsägningstid och angav även att exklusiviteten endast skulle gälla i fyra månader av uppsägningstiden. Återförsäljaren ansåg att sex månader var en för kort uppsägningstid för parternas långa samarbete och krävde även ett avgångsvederlag och förlorat täckningsbidrag om totalt  7 700 000 kr. Högsta domstolen konstaterade att om parterna inte angett uppsägningstiden i återförsäljaravtalet så ska en ”skälig uppsägningstid” gälla.

Skäligheten ska bedömas utifrån en jämförelse med jämförbara avtalsförhållanden, praxis och vilket behov vardera parten har av en anpassningstid för omställning och avveckling. Vidare konstaterade HD att avseende handelsagentavtal, kommissionsavtal och handelsbolagsavtal, där det finns lagstiftning, så gäller en uppsägningstid om sex månader. Därför bör utgångspunkten för ett långvarigt återförsäljaravtal också vara att uppsägningstiden är sex månader. Om handelsbruk föreskriver en annan uppsägningstid eller om återförsäljaren inte har ett så stort skyddsbehov så kan dock uppsägningstiden vara kortare. Å andra sidan kan återförsäljaren vara så pass beroende och osjälvständig gentemot leverantören att det

i särpräglade fall behövs en längre uppsägningstid än sex månader. I det aktuella fallet ansåg inte HD att återförsäljaren haft stora omställningssvårigheter eller att längden på parternas avtalsförhållande, alltså hela 22 år, varit längre än vad som normalt vid återförsäljaravtal gällande denna typ av varor. En uppsägningstid på sex månader gällde. Avseende det begärda avgångsvederlaget så konstaterades att i handelsagentur kan sådan ersättning förekomma. HD anser därför att det finns en generell möjlighet för även återförsäljare att få ett avgångsvederlag om leverantören säger upp avtalet. Enligt HD hade det dock inte framkommit något i det aktuella målet som föranledde att ett avgångsvederlag skulle utgå. Återförsäljaren hade dock drabbats av en skada bestående av tre uteblivna traktorförsäljningar på grund av att exklusiviteten upphört under uppsägningstiden. Denna skada uppgick till 327 000 kr och ska ersättas av leverantören.
 
Avslutande tankar

Utöver klargörandet om att sex månader i regel är en skälig uppsägningstid för återförsäljaravtal så visar målet på vikten av att ha skriftlighet. Även om muntliga avtal visserligen är juridiskt bindande enligt svensk rätt så ger dess otydlighet ofta upphov till tvister. På Svensk Handel Juridik kommer vi ständigt i kontakt med handelsparter som i förtrolig anda ingått olika former av muntliga överenskommelser, men även den motpart man känt sedan länge och har förtroende för kan få nya åsikter om avtalets innehåll... Bättre är därför att alltid satsa på att ”tänka efter före” och lägga tid på att utforma ett ordentligt skriftligt avtal

Lina Sabadello E-mail:
Publicerad 2018-03-20 20:55:08