En ny rapport från byggbolaget Veidekke visar att bostadsbyggandet i Sverige kollapsat. Jämfört med 2021, då antalet påbörjade bostäder uppgick till 67 000, beräknas denna siffra 2023 stanna vid cirka 29 000 och falla ned mot 25 000 år 2024.
Utvecklingen är en direkt följd av den inflations- och räntechock som drabbade hushållen efter Ukrainakriget.
I rapporten analyseras effekterna av hushållens minskade köpkraft, ökade byggkostnader och förändrade finansiella villkor. Förändringen av hushållens köpkraft i kombination med andra faktorer är så stark att allt tyder på att nedgången blir långvarig, minst till och med 2026 men sannolikt under återstoden av 2020-talet.
– Det verkligt allvarliga är att all tillgänglig data tyder på att nedgången kommer att bli långvarig, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke. Därmed riskerar kollapsen på bostadsmarknaden övergå i en långvarig samhällsbyggnadskris som hotar det gröna industriskiftet i norr och arbetsmarknaden i Sveriges storstadsregioner.
Veidekkes rapport visar att byggandet av hyresbostäder kommer minska i minst samma omfattning som bostadsrätter och villor.
– Fastighetsbolagen pressas nu från två håll, fortsätter Lennart Weiss. Hyressystemet gör att man inte kan kompensera sig för kostnadsökningar. Det leder till värdefall som urholkar bolagens balansräkningar. Därmed pausar man planerade projekt. Dessutom är eran med billigt kapital historia, något som förändrar villkoren i grunden.
Veidekkes rapport inleds med ett förord av Lennart Weiss och f d bostadsminister Stefan Attefall, strategisk rådgivare till Veidekke, som tillsammans konstaterar:
– Den absolut viktigaste råvaran i byggandet av nya bostäder utgörs av kapital. Alltså måste det politiska systemet finna ett svar på de finansiella utmaningarna. Nu krävs en ny typ av riskdelning mellan stat och kommun, respektive hushåll, bransch och banker. Annars kommer det att bli svårt att säkerställa arbetsmarknadens behov av fler bostäder.