Trots att lokal- och anläggningsbyggandet håller emot bra lyckas det inte väga upp raset på bostadssidan. Det framgår av branschorganisationen Byggföretagens senaste prognos.
– I nuläget är det främst den snabba och kraftiga ränteuppgången som påverkar fallet i bostadsinvesteringarna, säger Byggföretagens chefekonom Fredrik Isaksson i en intervju i tidningen Byggvärlden. De ökade kostnaderna för byggmaterial har börjat dämpas och har inte lika stor påverkan.
Under åren 2023–2024 minskar bygginvesteringarna totalt sett med 14 procent, visar Byggföretagens prognos. Det är en nedgång i paritet med finanskrisen 2008–2009.
– Bostadsbyggandet halveras, fortsätter Fredrik Isaksson. Det är det största fallet i bostadsinvesteringarna sedan 1990-talskrisen, men den sker från en hög nivå. 2021 var ett rekordår, så investeringsmässigt hamnar vi ungefär som i början av 2000-talet. När det gäller övriga delar, lokaler och anläggningar, går de lite bättre än vad vi räknade med tidigare i år.
Inför 2024 skruvas prognoserna för bostadsbyggandet ner ytterligare. I år faller bostadsinvesteringarna med 27 procent och de fortsätter därefter ned med ytterligare 16 procent 2024 för att sedan plana ut på en nivå på en nivå strax under 24 000 lägenheter per år 2024.
– Det beror på att ränteutvecklingen är lite högre än vi trodde. Vi räknar med ytterligare en höjning i år och att räntan kommer att toppa på 4,25 procent i vinter. Vi tror att Riksbanken kan börja sänka räntan först sommaren 2024, säger Fredrik Isakssson.
Det som är allvarligt i den här situationen är enligt Fredrik Isaksson också att Sverige redan befinner sig i situation där det är brist på bostäder. Enligt Boverkets senaste prognos skulle det behöva byggas 67 000 bostäder per år fram till 2030. Om det blir 24 000 per år i stället innebär det att ett redan befintligt underskott byggs på.
– De problem som finns på bostadsmarknaden förvärrar och påverkar Sveriges ekonomi i stort, tillägger Fredrik Isaksson.