I Sverige förknippas klimatvänliga byggmaterial oftast med trä. Nu ökar intresset även för det klimatnegativa hampakalket – ett slags lättbetong som görs av vatten, kalk och hampaskärvor.
– Vi växer från år till år. Intresset är störst hos privatpersoner som vill bygga hållbart och hälsosamt. Byggnadsvårdsföretag och kommuner är också intresserade. Vi har bland annat levererat prefabelement i hampakalk till den fossilfria förskolan Hoppet Göteborg, säger Peter Holmdahl, grundare och delägare i House of Hemp AB.
När man slår ihop hampa och kalk så blir det ett koldioxidnegativt material, eftersom hampan absorberar mycket koldioxid när den växer – upp till 20 ton koldioxid per hektar.
Peter Holmdahl framhåller att hampakalk är ett diffusionsöppet material som ger ett hälsosamt inomhusklimat med en luftfuktighet på 50-60 procent enligt materialets miljödeklaration (EPD) och det kan jämföras med runt 20 procent i vanliga hus.
Lovande start
House of Hemp AB är ett nystartat företag och i dagsläget hjälper det kunder att bygga och renovera med hampakalk samtidigt som man är leverantör av franskt hampakalk-varumärke i Sverige. Dessutom arrangeras utbildningar för de som vill lära sig hur man bygger med materialet. Starten har varit lovande.
– Vi omsatte runt 300 000 kronor förra året och i år ligger vi på 1,3 miljoner kronor. Nästa år beräknar vi att omsättningen kommer att landa på 4-5 miljoner kronor, säger Peter Holmdahl, som hämtar mycket inspiration från Frankrike för att utveckla företaget.
Prefab är framtiden
Frankrike anses vara världsledande på hampakalk. Där började man använda materialet i mitten av 1980-talet och nu har man byggt cirka 10 000 små- och flerfamiljshus med materialet.
Peter Holmdahl ser också stora möjligheter för en liknande utveckling i Sverige. Men då måste byggtekniken utvecklas, även om den vanliga byggmetoden är ganska enkel; man bygger en trästomme och sedan gjuter man hampakalk runt den, och sedan använder man puts på inner- och ytterväggar.
– Man kan säga att man bygger i tre lager, som är ganska mycket enklare jämfört med hur vi bygger idag med 7-8 lager. Men att gjuta på plats är inte det ultimata sättet att bygga nytt. Det fungerar bäst vid renoveringar, att man har en befintlig vägg som man direkt sprutar hampakalk på. För nybyggnation är prefabricerade element framtiden.
Industriell tillverkning
Han berättar att byggandet med prefabelement av hampakalk har tagit fart i Frankrike. Utanför Paris har deras hampakalk-leverantör byggt en fabrik där man producerar 50 000 kvadratmeter prefabelement per år och nu kommer man att öka produktionen till 70 000 kvadratmeter.
– Vi samarbetar med företaget som bygger maskinerna till prefabtillverkningen i fabriken i Frankrike och nu har vi levererat våra första sex prefabelement till fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg. Vi har lärt oss mycket och vi kommer nu att utveckla prefabtillverkningen. Tanken är att kunderna skickar in ritningar och sedan skräddarsyr vi prefabelementen som sedan levereras till byggplatsen. Det är vår långsiktiga plan, säger Peter Holmdahl.
Per Gidlund