Thomas Wøhlk är fabrikschef för Randers Tegls fabriker i Højslev. Automationen har gått så långt att tre man kan sköta hela produktionen. Vi gjorde ett besök och talade även med Lars Rutberg, marknadschef för Randers Tegl i Sverige. Filmen från fabriken i Danmark kan ni se på vår hemsida.
Filmen kan ni se genom att klicka här för webb-tv. Thomas Wøhlk visar oss stolt runt i fabriken som förvärvades av ägarfamiljen Piper i början av 80-talet. Härifrån hann knappt takteglet brännas innan den kördes ut till de danska byggarbetsplatserna under början av 2000-talet. Sedan kom krisen, 75 procent av den inhemska marknaden försvann, vilket medförde nedläggning av företagets anläggning i Sönderjylland bland annat.
– Men sedan 2014 går det uppåt igen, tröstar sig fabrikschefen som också ansvarar för murstensanläggningen i Gandrup.
Krisen har tvingat företaget att bli mer fokuserat på export än tidigare. Och i Sverige tar företaget marknadsandelar när det gäller taktegel.
– Det visar att vi har ett berättigande i Sverige.
Betong tradition
Att svenskarna tycks föredrar betongpannor i stället för tegel i stor utsträckning tror Thomas Wøhlk har med tradition att göra. Han argumenterar gärna för tegel.
– Den största skillnaden är att långt fram i tiden, kanske 50 år, så tenderar betong att mista färgen men inte tegel som bevarar sin ursprungliga färg, säger han.
Thomas Wøhlk berättar att leran samlas upp mellan april och oktober och lagret räcker sedan hela vintern. Den blandas med tysk lera vilket visar sig ge en större tolerans mot höga temperaturer. Detta i sin tur höjer kvaliteten på teglet.
I delar av anläggningen kör man tvåskift men ugnen är i gång dygnet runt och avverkar 35 000 pannor per dag.
Thomas Wøhlk som fram till för två år sedan var anställd på Monier uppskattar att få jobba i ett familjeägt företag. Fjärde generationen Piper äger företaget och bröderna Thomas och Andreas är vd respektive produktionsdirektör.
– Jag tror det är mer långsiktigt med familjeföretag än börsföretag, säger Thomas Wøhlk.
Särskild känsla
Lars Rutberg arbetade många år på Beijer Byggmaterial i Skövde med ansvar för tyngre material och fick en särskild känsla för teglets beständighet under den tiden.
– Det kändes som ett naturligt materialval genom att lera tas från marken och bränns.
Därför var det naturligt att Lars Rutberg tog över på Randers Tegl, eller Hultategel som det då hette, efter Karl-Erik Hansson som efter sin pensionering som säljare och än i dag håller kontakten med företaget.
Lars Rutbergs starkaste motståndare är priset. Tegel är dubbelt så dyrt som betong. Men fördelarna är uppenbara.
– Tegel åldras på ett annat sätt och får en patina medan det växer mossa på betongen. Tegel håller mycket längre och om det regnar torkar det direkt medan betong binder fukten på ett annat sätt.
I utställningen på kontoret i Skövde finns tegelpannor inte bara i den klassiska röda färgen utan också i en mängd skiftande nyanser och med glaserad yta och både falsat och ofalsat. Den gamla frågan om tvåkupigt eller enkupigt ställs man också inför här.
Bygghandeln positiv
Lars Rutberg upplever ett starkt motstånd hos småhustillverkarna när det gäller taktegel men på bygghandeln får han ett annat bemötande.
– Vi talar med personalen hos återförsäljarna och utbildar dem i att välja rätt material för kunden. Det finns väldigt många misskötta hus i dag som skulle få ett lyft med tegel.
Eftersom en hel del hus i Sverige byggdes med takpannor en gång i tiden och dessa är på gång att byta tak finns det en potential för takteglet. En hel del människor väljer förstås att byta till betong men Lars Rutberg brukar be dem åka till ett tio år gammalt område med betongpannor för att se hur dessa åldrats. Det är ett argument som biter.
Läs det stora reportaget från Danmark i vår pappersupplaga av Järn Bygg Färg.