Antalet påbörjade bostäder minskade med cirka 9 procent under de tre första kvartalen 2022, jämfört med samma period 2021, enligt siffror från SCB. Behovet av fler bostäder är fortfarande stort och nu behövs politiska åtgärder för att hålla igång bostadsbyggandet.
– Det är en tydlig inbromsning av bostadsbyggandet, säger Johanna Bjurskog, bostadspolitisk expert på Riksbyggen. Det behövs en fortsatt hög byggtakt för att få balans på bostadsmarknaden och nu behövs åtgärder från politiken för att stimulera bostadsbyggandet.
Ungefär 43 750 lägenheter började byggas under de tre första kvartalen 2022, visar preliminär statistik från SCB. Det är en minskning med cirka 9 procent jämfört med samma period 2021, då 48 170 lägenheter påbörjades. Av de påbörjade lägenheterna finns ungefär 9 550 i småhus, vilket är 9 procent mindre än under samma period 2021. I flerbostadshus påbörjades ungefär 34 200 lägenheter, vilket är 9 procent färre än under de tre första kvartalen 2021.
– Tidigare fanns ett statligt investeringsstöd för byggandet av hyresrätter. Regeringen bör snarast införa något som ersätter investeringsstödet för att hålla uppe bostadsproduktionen och säkra arbetstillfällen, säger Johanna Bjurskog.
Investeringsstödet avvecklades med kort varsel vid årsskiftet och regeringen fullföljde avvecklandet i budgeten för 2023 som nyligen presenterades.
– Vi som bostadsutvecklare måste arbeta långsiktigt. Från Riksbyggen sida efterlyser också långsiktiga spelregler för bostadsbyggandet, säger Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad.
Behovet av nya hyreslägenheter med rimliga hyror är fortsatt stort.
– För Riksbyggen har investeringsstödet varit avgörande för att bygga hyresrätter med rimliga hyror runt om i landet. Det har inneburit att vi kunnat bygga ettor och tvåor med hyror som är 1500-2000 kronor lägre än annars, säger Mårten Lilja.