ROT-avdrag, klimatkrav, regelförenklingar och kompetensbrist. Inför valet har Tidningen Järn Bygg Färg frågat partierna hur de vill stärka bygg- och renoveringsmarknaden.
Det här har vi frågat om
- ROT-avdraget
- Moms i byggsektorn
- Energieffektivisering
- Klimatkrav
- Miljöbedömning och produktkrav
- Kompetensförsörjning
- Fler unga till byggbranschen
- Åtgärder i lågkonjunktur
- Regelförenklingar
- Viktigaste reformen för byggmarknaden
Vilken roll ska ROT-avdraget ha framöver?
S – Vill reformera ROT så att energieffektiva åtgärder som solceller, bergvärme och tilläggsisolering får högre stöd.
V – Vill göra om ROT-avdraget till ett helt grönt stöd för klimatsmarta investeringar.
KD – Vill behålla och utveckla ROT som verktyg för både sysselsättning och minskat svartarbete.
M – Ser ROT som ett viktigt konjunkturverktyg som stärker byggbranschen, motverkar svartarbete och kan höjas vid behov.
SD – Vill behålla ROT och använda ett höjt avdrag vid behov i lågkonjunktur.
L
- Vill stärka ROT-avdraget ytterligare och ser det som ett viktigt verktyg för att stärka byggbranschen, småföretag och motverka svartarbete.
MP – ROT-avdraget bör styras mer mot hållbara åtgärder och omfatta fler grupper för att underlätta energieffektivisering och långsiktigt underhåll.
Hur vill partierna stimulera energieffektivisering i befintliga bostäder?
S – Vill återinföra stöd för energieffektivisering i flerbostadshus och stärka gröna ROT-satsningar.
V – Vill återinföra statligt stöd för energieffektivisering.
KD – Vill kombinera ekonomiska incitament med enklare regler och teknikneutralitet.
M – Vill förenkla regler som försvårar energieffektivisering och säkerställa teknikneutrala regler utan onödig byråkrati.
SD – Lyfter förenklade bygglovsregler och stöd för bostäder med eluppvärmning.
L
– Vill se riktade stöd och ekonomiska incitament för energieffektivisering men betonar att regelverken inte får skapa onödig byråkrati.
MP -Vi vill införa ett energieffektiviseringsstöd för bostäder och lokaler, inklusive flerbostadshus, villor och småhus.
Hur hårda ska klimatkraven vara inom bygg och renovering?
S – Anser att klimatmålen måste integreras i bostadspolitiken utan att boendekostnaderna ökar kraftigt.
V – Vill se skärpta klimatkrav och ökad användning av återbrukade och hållbara material.
KD – Vill kombinera klimatmål med kostnadseffektiva och teknikneutrala regelverk.
M – Ser stor potential att minska utsläpp och energiförbrukning men vill undvika regler som hämmar utvecklingen.
SD – Kritiska till EU:s klimatkrav och vill minska byråkratin kring energieffektivisering.
L -
Positiva till skärpta klimatkrav så länge de är kostnadseffektiva, teknikneutrala och inte gör byggandet orimligt dyrt.
MP -Tydliga och långsiktiga klimatkrav behövs. Klimatdeklarationerna bör utvecklas och kompletteras med successivt skärpta gränsvärden.
Vilken roll ska staten ha kring miljökrav och produktbedömningar?
S – Vill utveckla klimatdeklarationer men samtidigt begränsa den administrativa bördan.
V – Vill att offentlig upphandling ska styra mot mer hållbara och återvunna material.
KD – Vill ha tydligare och mer enhetliga regler utan ökad detaljstyrning.
M – Anser att marknaden ska driva utvecklingen medan staten skapar gemensamma ramverk.
SD -Vill att staten främst ska agera mot falska miljöpåståenden.
L
– Öppna för större statlig samordning för att skapa transparens och enhetlighet, men vill undvika regler som hämmar innovation.
MP -Staten bör bidra till tydliga och enhetliga klimatkrav. Gemensamma EU-standarder kan också motverka greenwashing och skapa likvärdiga villkor.
Hur vill partierna lösa kompetensbristen inom bygg och handel?
S – Vill bygga ut yrkesutbildningar och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad.
V -Vill säkra utbildningar i hela landet och stärka Arbetsförmedlingens roll.
KD – Vill stärka yrkesutbildningar, lärlingssystem och vuxenutbildningar.
M – Vill reformera yrkesutbildningarna, stärka YH och förbättra möjligheterna till kompetensutveckling.
SD – Vill bygga ut yrkes- och lärlingsutbildningar med mer arbetsplatsförlagt lärande.
L –
Vill stärka yrkesutbildningar och YH samt säkerställa att utbildningarna bättre matchar arbetsmarknadens behov.
MP -Möjligheterna till vidareutbildning och omställning behöver stärkas. Utbildningarna bör också bättre matcha bristyrken och arbetsmarknadens behov.
Hur vill partierna få fler unga att välja byggyrken?
S – Vill höja statusen på yrkesutbildningar och utveckla lärlingssystem och yrkescollege.
V – Vill stärka studie- och yrkesvägledningen och öka investeringarna i byggsektorn.
KD – Vill utveckla prao och lärlingsutbildningar samt tydligare koppla utbildning till arbete.
M – Vill införa en tvåårig yrkesskola och fler incitament för praktik- och lärlingplatser.
SD – Vill stärka praktik, lärlingsutbildningar och studie- och yrkesvägledning.
L -
Vill göra det mer attraktivt för arbetsgivare att ta emot lärlingar och stärka kvaliteten på yrkesutbildningarna.
MP – Fler unga behöver tidigt få möta praktiska yrken genom prao, APL och bättre studie- och yrkesvägledning. Yrkesutbildningarnas status behöver också höjas.
Har partierna förslag på förändrad moms i bygg- och renoveringssektorn?
S – Har inga förslag om att förändra momsen inom bygg- och renoveringssektorn.
V – Har i nuläget inga förslag på förändrad moms.
KD – Vill behålla nuvarande momsnivåer och fokusera på långsiktiga spelregler samt riktade skatteincitament som ROT-avdraget.
M – Vill undvika förändrade momssatser och föredrar att stimulera marknaden genom ROT-avdrag istället.
SD – Har inga konkreta förslag idag, men anser att momsåtgärder kan bli aktuella vid en djupare konjunkturnedgång.
L
- Har i dagsläget inga skarpa förslag på förändringar av momsen inom bygg- och renoveringssektorn.
MP – Någon generell momssänkning är inte aktuell. Fokus ligger i stället på riktade stöd till energieffektivisering och renovering.
Hur vill partierna stimulera byggmarknaden i lågkonjunktur?
S – Vill se statliga byggkrediter, byggstimulanser och grönt ROT-stöd.
V –Vill öka statliga investeringar och utreda ett statligt byggbolag.
KD -Vill använda ROT, regelförenklingar och investeringsstöd för att stimulera marknaden.
M -Lyfter ROT men fokuserar främst på regelförenklingar och ökad tillgång på byggbar mark.
SD -Vill kombinera ROT med offentliga investeringar och lägre kostnader för företag.
L
– Vill stärka ROT-avdraget, fortsätta infrastruktursatsningar och se över statliga kreditgarantier för bostadsbyggande.
MP -Vi vill se statliga stöd till byggande, renovering och energieffektivisering, särskilt där satsningarna kan skapa fler bostäder.
Vilken åtgärd är viktigast för att få fart på byggmarknaden?
S -Vill införa statliga byggstimulanser och byggkrediter för nyproduktion.
V – Vill öka statliga garantier och stöd kopplade till grön omställning och hyresrätter.
KD -Vill skapa långsiktiga villkor genom starkare ROT och bättre kompetensförsörjning.
M -Lyfter regelförenklingar och ökad tillgång på byggbar mark samt snabbare processser som avgörande.
SD -Anser att kraftiga regelförenklingar är den viktigaste åtgärden för att få ner byggkostnaderna.
L -Anser att enklare byggregler och snabbare processer är avgörande för att få fler byggprojekt att starta.
MP -Statliga stöd till bostadsbyggande och renovering är centrala, tillsammans med ett brett energieffektiviseringsstöd.
Faktaruta:
Fem frågor som splittrar partierna
1. Hur mycket ska staten styra?
S och V vill se större statliga stöd och satsningar, medan M, KD och SD hellre vill förenkla regler och stärka marknadens villkor. L placerar sig mellan blocken och vill kombinera tydligare statliga ramar med marknadslösningar.
2. Hur hårda ska klimatkraven vara?
V och S vill skärpa klimatkraven, medan SD varnar för ökade kostnader och byråkrati. M, KD och L vill se mer teknikneutrala och kostnadseffektiva regelverk.
3. Vad ska ROT-avdraget användas till?
V vill göra ROT helt grönt, S vill premiera energieffektivisering medan M, KD, L och SD främst ser det som ett konjunkturverktyg för att stärka byggmarknaden.
4. Hur ska kompetensbristen lösas?
Alla partier vill stärka yrkesutbildningar, men lösningarna skiljer sig mellan statliga satsningar, lärlingssystem och utbildningsreformer.
5. Vad är viktigast för byggmarknaden?
M, KD, L och SD lyfter regelförenklingar och snabbare processer medan S och V vill se större ekonomiska stöd och investeringar.