Återvinning, återbruk och cirkularitet är ett mantra hos allt fler företag, så även inom byggbranschen.
Byggherrar, entreprenörer, materialtillverkare, bygghandelskedjor med flera har börjat förhålla sig till den nya verklighet som komma skall – den cirkulära ekonomin.
Det är bråttom. Enligt forskarna måste vi vända utvecklingen från det klimatskadliga till det klimatvänliga inom tio år Annars riskerar vi 1,5 graders höjning av medeltemperaturen, vilket det betyder mer elände i form av orkaner, översvämningar, skadedjur, pandemier och kanske polarkyla om golfströmmen försvagas. Ökar den till 2 grader, blir effekterna än värre.
Vad är cirkulär ekonomi? Vad jag förstår betyder det mer lokal produktion, användning av biologiska material, delningsekonomi, tjänstefiering och att förlänga livslängden på produkter för att minska användningen av jungfruliga resurser.
Tydligt är att byggmaterialbranschens affärsmodeller måste justeras. Viss styrning kommer statsmakten med, exempelvis Naturvårdsverket som i år ska föreslå vilka produkter och materialflöden som ska omfattas av kvotplikt, alltså krav på viss andel återvunnen råvara i nya produkter. Upphandlingsmyndigheten ska titta på att öka andelen cirkulär och fossilfri upphandling.
Cirkularitet kräver nytänk. Exempelvis, idag kan begagnat tegel vara dubbelt så dyrt som nyproducerat. För att få återbruk och återvinning att fungera, behövs nya tillverkningsmetoder som senare sänker utgifterna för demolering, rengöring och renovering.
Enklast är väl att mala ner byggmaterialet. Kanske 3D-printing är vägen fram?
Per Gidlund