Att bygga hus industriellt med modern teknik beskrivs ofta som lösningen på problemet att nyproducerade hus ofta blir så dyra. Men det är inte i någon ovillighet att ta till sig ny teknik som skon klämmer, menar byggforskare.
För ett år sedan fick Sverige sitt första 3D-printade hus. Bara 24 kvadratmeter stort, men med stora förhoppningar om framtida uppskalning av byggtekniken.
– Visionen är att förändra bostadsmarknaden, sade projektledaren Tobias von Haslingen på företaget Concreteprint till pressen när det hela stod klart. Vi vill printa billiga hus åt alla. Jag tror att det här är ett av sätten som vi kommer kunna robotisera framtidens byggbransch.
En kritik som ofta hörs mot byggbranschen är att den är dålig på att ta till sig ny teknik, därav det höga kostnadsläget.
– Jag tycker inte att byggbranschen är särskilt konservativ, säger professor Lars Stehn vid avdelningen för industriellt och hållbart byggande vid LTU. I grund och botten handlar det om människor. Jag har forskat inom byggbranschen i hela mitt yrkesverksamma liv och jag tycker inte att den är mer konservativ än någon annan. Mitt svar är att det är fokuset på projekt som stör.
Han tycker att byggbranschen är väldigt rationell som agerar som den gör:
– Men byggarna jobbar med utgångspunkt i att det aktuella projektet ska fungera rationellt. Inom ett visst projekt måste allting hända. Det hindrar utvecklingen. Om man kunde komma bort från projektfokuset tror jag att det skulle öppnas upp.
Företagen agerar utifrån de förutsättningar de har, vilket är att driva projekt, och det gör de väldigt bra tycker jag.
Hur sänker man då produktionskostnaderna för ett husbygge?
– Det går inte att jämföra med industriprodukter där det är enklare att tillämpa ny teknik för att man har ett annat ägandeskap av produkten, som mobiltelefoner eller bilar. Där kontrollerar man förutsättningarna i alla led på ett helt annat sätt. Byggande är reglerat på många olika sätt.
Så handlar det i hög grad om incitament.
Vem är egentligen intresserad av att reducera priset på en bostad? Det är egentligen ganska få. Det sitter alltså i systemet och har inte bara med kostnaderna att göra. Ganska välkänd forskning pekar på att kostnadsmassan för ett flerbostadshus normalt ligger under femtio procent. Resten är en mängd påslag för markpris med mera som är svåra för ett byggföretag att påverka. De kan kan bara påverka en begränsad del av kostnadsmassan.
3D-printing kan liknas vid en automatiserad gjutningsprocess.
– Jag tycker idén som sådan är fascinerande och man ska utmana. Jag ser byggautomation som en viktig, men liten del. Vad ersätter 3D-printing? Tillverkning av betong-prefab, att slippa köra med lastbilar och leverera, det ersätter en kran som lyfter elementen och ett antal arbetare som fogar ihop dessa. Ungefär så. Ett antal arbetsmoment ersätts med några andra arbetsmoment. Vi vet samtidigt att bygget består av så mycket mer än stommen. Men det är klart intressant om det att reducera antalet moment i ett husbygge.
Vad är då industriellt byggande?
– För mig är industriellt byggande ett övergripande begrepp. Det har funnits sedan nittiotalet som småhusindustrins sätt att ta sig an uppgiften genom att jobba direkt mot slutkunden, husköpare som också ska bo i husen.
Mitt perspektiv är att se vad som händer när man försöker ta kontroll över hela processen. Då kan man eventuellt påverka och då liknar det bilindustrins sätt att fungera; gemensam process och gemensam produkt. Då blir automationen en del av produktionen. De stora vinsterna ligger i att skapa en sammanhållen process – som man repeterar gång efter gång. Där ligger förtjänsterna totalt sett.
Det handlar mer om en process än om någon viss teknik.
Byggbolagen har arbetat länge med designautomation. Begreppet handlar om att projektera med datorststöd vilket är ett sätt att automatisera projekteringsarbetet.
– Byggautomation ute i produktionen är för mig när en robot gör vissa mätningar, eller en robot som hjälper till med att sätta upp gipsskivor tillsammans med människor. Där är vi inte idag.
Ska man rangordna vilka forskningsomåden som har mest betydelse för att påverka den totala kostnadsmassan och kapitalbindningen är byggautomation det lilla, projekteringsdelen kommer därnäst, men allra störst betydelse har logistiken:
– Det är en jättefråga. Sjuttio procent i ett byggprojekt är upphandlat och transporteras till byggplatsen på olika sätt, där det finns integrerad logistik eller lastnings- och lossningskalendrar, planering för minimering av transporter, miljöhänsyn, just-in-time leveranser och mycket annat. Intern och extern logistik. Väldigt komplext, inte minst för att det involverar så många aktörer.
En byggplats är en tillfällig fabrik egentligen, konstaterar han.
– Förutom att driva fabriken när bygget är igång, ska du riva och sätta upp fabriken också. Tänk om Volvo behövde göra det på Torslanda varje dag? Gör man den tankeresan så förstår man problematiken för byggföretagen. Så det är varken 3D-printing eller en byggrobot som är lösningen. Det är att få koll på logistiken och få den att svänga i takt. De stora byggbolagen jobbar mycket med detta.
Det är därför projektperspektivet stör, för mellan projekt tappas mycket av kunnandet bort som skulle kunna återanvändas.
Även byggforskningen har fragmentiserats på ett sätt som hindrar utvecklingen, menar Lars Stehn.
– Vi forskare har delat upp oss på liknande sätt som byggföretagen själva gör, det vill säga projektifierat våra lösningar. Rätt få försöker sig på helheten. Ingen jobbar med systemutveckling för att förändra hela systemet och det är irriterande.
Alla futuristiska snilledrag som vart och ett lovar att revolutionera byggandet har gjort honom lite trött. Så dök ordet lagom upp i en diskussion.
– Alltså en lagom robotisering, en lagom automatisering. Jag gick igång på det. Det är varken Toyota du ska efterlikna och inte heller hantverksarbete med en snickare som kommer och löser allt på plats, utan något mitt emellan. Då kan det vara en enkel robot som går omkring.
Är allmännyttans Kombohus ett svar?
– Ja, de försöker för sina små kommuner skapa ramverk med garanterade priser på upphandlingsbara hus. Allmännyttan kan då visa sina upphandlare att de reducerat både tiden och kostnaden. Det är sund effektivisering som jag skulle vilja se mera av. Branschen är duktig på att anpassa sig när de får rätt förutsättningar.
Enligt en studie från Tyréns härrör ungefär hälften av Kombohusens prispressande förmåga från den industriella byggprocessen, närmare bestämt en sänkning av kvadratmeterpriset med cirka 3 000 kronor. Den andra hälften uppstår genom själva ramavtalsformen, kraften i en gemensam upphandling för hela allmännyttan.
Byggarna som tar hjälp av en robot
Svetsrobotar är en vanlig syn i verkstäder, men betydligt sällsyntare på byggen. På Helsingfors nya centrumbiblioteks byggplats får man uppleva även den här specialiteten. Manskapet har fått förstärkning av en eldriven fogmaskin som är en ytterst noggrann arbetskamrat, om litet enformig.
Roboten hjälper till att bygga stålbron som ska bära biblioteket. I juli anlände fyra ändkapslar för bron till bygget. Roboten behövs för att svetsa samman två kapselhelheter i brons norra ända och två i den södra ändan.
– Mellan de två kapselbitarna har monterats en stålram. Med den kopplas kapselns två halvor samman. Stränga krav på kvaliteten och toleranserna har lagts på fogarna som ska svetsas. Roboten kan gång på gång göra arbete av lika hög kvalitet, berättar byggplatsens ansvarige mästare Kyösti Kontio och visar spolen varifrån maskinen tar svetstråd till svetshuvudet. (Liisa Joensuu/Tmi Magic Words).