Cadillac, den ultimata lyxbilsdrömmen för de flesta amerikaner, nådde i slutet av 1950-talet toppen på de idéer som associerade jetjaktplanets former med bilens. Sällan har skillnaderna mellan amerikansk och europeisk bilformgivning varit så stora som då.
Cadillacs fenor var som störst på 1959 års modeller, men 58-orna låg inte långt efter. Linjeföringen var onekligen dramatisk. Den här bilen syns, och det är meningen. Från formgivaren Harley Earls första fenor på Cadillac 1948 ledde utvecklingen fram till Bill Mitchells eleganta 50-tals kreationer där 58-orna på sätt och vis blev en slutpunkt på överdådet.
– Vi fick panik när vi fick se vad Chrysler hade gjort med 57-orna, lär Mitchell ha erkänt.
För mycket även för USA
I Europa hade USA-bilarna blivit alltför stora och vräkiga. Men kritiken fanns även i USA där importen av europeiska billar steg år från år. Cadillac var inget undantag. Tillverkningen sjönk 1958 med 200 000 bilar till 121 778, sämst sen 1954. I Sverige såldes blygsamma 21 stycken Cadillac.
Som en egen serie i Cadillac-familjen framträdde De Ville med Sedan de Ville och Coupé de Ville, vilka tekniskt sett var som övriga modeller i serie 62. Motorn, en V8 på 6 liter hade fått ökad effekt från 285 hk till 310 hk. Chassiet hade fått ny bakfjädring med spiral i stället för bladfjädrar. Som tillval fanns luftfjädring från Eldorado Brougham.
Den blev dock snabbt impopulär på grund av kvalitetsproblem. Standard var givetvis sådana finesser som 4-växlad automatlåda, servostyrning och servobromsar. Elsäten, elfönsterhissar, AC och Autronic eye – automatisk avbländning av strålkastarna – var tillval, liksom märkligt nog värmepaketet.
Exteriört var modellerna lika så när som att bakflygelns raketformade utbuktning hade kromad undersida i stället för en enkel kromlist. Sedan de Ville var 572 centimeter lång, Coupé de Ville 563 centimeter.
I Sverige var katalogpriset på Cadillac Coupé de Ville 40 700 kronor.
Trots allt något av en höjdpunkt
Sett i backspegeln blev Cadillac 1958 trots allt något av en höjdpunkt. Även om märket sett med europeiska ögon förändrades varje år så hade Cadillac sin egen stil. Karaktären fanns kvar. Varje detalj, varje kromlist, var utsmyckning hade fått sin form för att skapa en tilltalande helhet.
En tidlös skönhet? Ja, varför inte. Ett fulländat konstverk från 1958. En tidsspegel där alla uttryck stämmer. En magnifik bil från en fantastisk tid.
Lars Cyrus
Källa: Motorhistoriskt Magasin.
Foto: P B Elg.