Sedan årsskiftet är EU:s klimattull CBAM inte längre bara en fråga om rapportering. För företag som importerar större mängder järn, stål, aluminium och andra berörda varor innebär systemet både nya kostnader och nya administrativa krav. För byggmaterialhandeln kan allt från skruv och andra metallprodukter till större volymer stål och aluminium beröras. Och även om de flesta mindre företag hamnar under 50-tonsgränsen varnar Svensk Handel för att just de mindre aktörer som omfattas kan få svårt att hantera regelverket.
Sedan den 1 januari 2026 har CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, gått in i sin definitiva fas. Syftet är att varor som produceras utanför EU ska bära en motsvarande kostnad för sina koldioxidutsläpp som varor som produceras inom EU:s utsläppshandelssystem.
Järn och stål, aluminium, cement, vätgas, konstgödsel och elektricitet omfattas. I Sverige är det framför allt järn och stål samt aluminium som dominerar importen av CBAM-varor.
För byggmaterialhandeln innebär det att frågan kan finnas betydligt närmare butikshyllan än vad begreppet ”koldioxidjustering vid gränsen” kanske antyder. Från och med 2026 omfattas den som importerar 50 ton eller mer CBAM-varor under ett kalenderår.
– Importerar man mer än 50 ton CBAM-varor per kalenderår behöver man ha status som godkänd CBAM-deklarant för att få importera och för att undvika importstopp och eventuella sanktionsavgifter, säger Jakob Holmin Fridell på Naturvårdsverket.
Viktigt att veta vem som är importör
En fråga som kan ställa till det är vem som faktiskt har CBAM-ansvaret.
Det företag som står som importör eller indirekt tullombud med CBAM-ansvar i tulldeklarationen omfattas av reglerna. Under övergångsperioden såg Naturvårdsverket fall där företag använde tullombud och inte hade förstått att det ändå var företaget självt som var importör i CBAM:s mening.
En byggmaterialhandlare kan alltså köpa en vara från en svensk leverantör som redan har importerat den, eller själv stå för importen. Det är därför inte bara vilken produkt man säljer som avgör om företaget får CBAM-skyldigheter, utan också vem som faktiskt tar in varan till EU.
Svensk Handel är i grunden positivt till ambitionen bakom CBAM.
– Vi är positiva till att jämna ut spelplanen och säkerställa att klimat- och miljöpåverkan prissätts på ett rättvist sätt. Frågan är sedan hur systemet utformas, säger Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
50 ton begränsar antalet företag
I dagsläget bedömer Svensk Handel att CBAM inte är en av de allra största frågorna för handeln som helhet. En viktig förklaring är 50-tonsgränsen.
För ett handelsföretag med ett brett sortiment där metallprodukter bara utgör en begränsad del kan det krävas betydande volymer för att komma över gränsen. Reglerna berör därför i nuläget framför allt ett mindre antal större importörer.
Men Magnus Nikkarinen pekar samtidigt på en grupp som kan vara betydligt svårare att nå, nämligen mindre företag som faktiskt passerar gränsen men som saknar både organisation och specialistkompetens för att följa utvecklingen. Svensk Handel bedömer att de större företagen generellt är förhållandevis väl förberedda.
– Oron gäller mer hur man fångar upp de mindre aktörerna som kanske inte har nåtts av informationen, säger Magnus Nikkarinen.
Administrationen blir utmaningen
För de mindre och medelstora företag som faktiskt omfattas kan den administrativa bördan bli betydande.
Företaget måste identifiera vilka varor som omfattas, förstå regelverket, hantera uppgifter om import och utsläpp och i vissa fall anpassa interna system.
– Mindre företag har inte alltid expertresurserna eller den ekonomiska styrkan att ha den här kunskapen internt eller att köpa in den. Där blir tydlig vägledning och förenkling väldigt viktigt, säger Magnus Nikkarinen.
Naturvårdsverket ser också administrationen som en av de tydliga utmaningarna, tillsammans med möjligheten att få fram tillförlitliga utsläppsdata från producenter utanför EU.
Vissa importörer har sedan länge upparbetade relationer med sina leverantörer och god tillgång till data. För andra innebär CBAM att helt nya uppgifter måste efterfrågas från leverantörer i tredjeland.
För den som vill använda faktiska utsläppsvärden ska producentens uppgifter dessutom verifieras av en ackrediterad kontrollör.
– Det arbetet ligger främst hos producenten. Men den svenska importören ansvarar för att kontrollera att den data som används är verifierad och att informationen i CBAM-deklarationen är korrekt, säger Jakob Holmin Fridell.
Om producenten inte kan eller vill ta fram tillräckliga utsläppsuppgifter finns möjlighet att använda standardvärden. Ett annat alternativ är att byta producent eller leverantör.
Kan påverka leverantörsvalen
Just relationen till leverantörer utanför EU tror Svensk Handel kan bli en av de mer långsiktiga effekterna av CBAM. När ytterligare krav på klimatdata och dokumentation läggs ovanpå pris, kvalitet och leveranssäkerhet kan det bli ännu viktigare att ha leverantörer som klarar informationskraven.
Magnus Nikkarinen tror därför att CBAM över tid kan påverka både leverantörsval och varifrån företag köper sina produkter.
Samtidigt varnar han för att klimatstyrningen inte får övergå i ren protektionism.
– Grunden är att jämna ut konkurrensvillkoren. Men det är viktigt att systemet inte används i protektionistiskt syfte. Vi måste fortfarande värna internationell handel och frihandelsavtal.
En tänkbar konsekvens är att europeiska producenter får ett bättre konkurrensläge jämfört med producenter i länder där utsläppen hittills inte haft motsvarande kostnad.
Kostnaden kan nå kunden
Från 2026 får importerade CBAM-varor en koldioxidkostnad kopplad till de utsläpp som uppstått vid produktionen. Priset på CBAM-certifikaten följer priset inom EU:s utsläppshandel.
Under årets två första kvartal har priset legat omkring 75 euro per ton koldioxid.Om ett koldioxidpris redan har betalats i produktionslandet ska den kostnaden kunna räknas av.
Naturvårdsverket vill inte bedöma hur företagen kommer att sätta sina priser. Svensk Handel räknar däremot med att de nya kostnaderna förr eller senare blir en del av företagens samlade kostnadsbild.
– Kostnaderna kommer att bakas in och integreras. Förr eller senare kommer det att synas på priserna. Hur stort påslaget blir återstår att se, säger Magnus Nikkarinen.
För byggmaterialhandeln återstår därmed frågan om hur stor effekten blir på produkter av stål och aluminium – och hur mycket som i slutändan förs vidare till byggföretagen och deras kunder.
Rådet – kontrollera om du berörs
Både Naturvårdsverket och Svensk Handel har samma grundläggande råd till företag som är osäkra – vänta inte.
Den första uppgiften är att ta reda på om företaget själv importerar CBAM-varor och om importen kan komma upp i de volymer där reglerna börjar gälla.
– Är man osäker på om företaget eller någon av produkterna berörs bör man börja med Naturvårdsverkets information. De har gjort ett väldigt pedagogiskt arbete med guider och vägledning, säger Magnus Nikkarinen.
Jakob Holmin Fridell rekommenderar företag som tror att de kan importera 50 ton eller mer under ett kalenderår att ansöka om status som godkänd CBAM-deklarant i god tid. Själva ansökan och innehavet av deklarantstatus kostar inget.
– CBAM är komplext och det finns många olika delar att sätta sig in i. Därför är det bra att börja så snart som möjligt med att skaffa sig en förståelse för systemet, säger Jakob Holmin Fridell.
