Nu närmar vi oss årsskiftet. Året som har gått har precis som året dessförinnan varit lönsamt för byggvaruhandeln. Svarta siffror i fetstil. Men som alla vet kan nästa år bli en skakig resa om vi inte får ordning på cementfrågan.
Hur det än går, behöver vi minska vårt klimatavtryck och det utmanar cementen. Slagorden från arkitekter, byggherrar, byggmateriallevantörer, sågverksägare med flera, är att vi ska bygga mer i trä.
Men finns andra material som också är klimatvänliga och som skulle minska användningen av plast och andra koldioxidpositiva material i våra hus. Hampakalken är ett sådant material.
Hampa är en tålig och snabbväxande växt. På 12 veckor kan den växa 4 meter och då absorberar den stora mängder koldioxid, upp till 20 ton per hektar. Detta är mer än koldioxidutstläppen vid tillverkningen av den kalk som hampan blandas med för att producera hampakalk, som alltså är ett koldioxidnegativt material, som också kan återvinnas och även komposteras.
I Frankrike har man hittills byggt 10 000 flerbostads- och småhus med materialet, och fler ska det bli. Bland annat ska OS-byn i Paris 2024 byggas med hampakalk.
Nu hoppas den svenska pionjären House of Hemp på en liknande utveckling i Sverige. En konservativ byggbransch är dock inte lätt att övertala. Det är lättare att prata om att minska klimatavtrycken och att skapa hållbara byggnader i alla dess betydelser.
Göteborgs kommun har dock gått från ord till handling i sitt projekt fossilfria förskolan Hoppet som bland annat har byggts med hampakalk. Fler måste våga testa nytt.
Per Gidlund