Det amerikanska startup-bolaget Biomason producerar en slags biocement för att tillverka golvplattor, och inom två år ska husgrunder kunna gjutas med materialet. Bolaget hävdar att materialet skulle kunna minska koldioxidutsläppen från världens betongtillverkning med 25 procent till 2030. Nu kritiserar forskare bolaget.
Cementtillverkningen står globalt för uppemot fyra miljarder ton koldioxidutsläpp per år, vilket motsvarar cirka sju procent av de koldioxidutsläpp som orsakas av människan. Biomasons biocement odlas fram med hjälp av bakterier i nära rumstemperatur utan koldioxidutsläpp.
H&M stödjer utvecklingen
Biocementen har väckt stort intresse och bolaget samarbetar nu med det amerikanska försvarsdepartementets forskningsinstitut Darpa, H&M Groups innovationslabb och Danmarks största cementproducent IBF.
Biomasons samarbete med H&M började 2020 då man lade ett köksgolv på H&M:s huvudkontor med bolagets odlade BioLith-plattor. Köksgolvet är ett test och målet är att H&M ska använda BioLith-plattor till golven i alla sina butiker. Den danska cementtillverkaren IBF ska nu i ett första steg börja odla BioLith-plattor vid sina anläggningar i Danmark och med det amerikanska försvarsdepartementets forskningsinstitut Darpa har Biomason ett utvecklingsprojekt om att odla BioLith-plattor till landningsplattor för helikoptrar i otillgängliga områden.
Framodlas i vatten
BioLith-plattorna består av cirka 85 procent återvunnen granit och 15 procent biocement som odlas fram av mikroorganismer, kol och kalcium i rumstemperatur i en process som liknar den som koraller har använt i miljontals år för att bygga kalkstrukturer.
– Oavsett om vi tittar på en korall , ett snäckskal, exoskelett eller kalksten, är det i grunden samma material, säger Ginger Krieg Dosier, vd för Biomason och medgrundare.
Idag är BioLith-plattor den enda produkt som Biamason tillverkar kommersiellt. Materialet har väckt stort intresse eftersom den framodlade biocementen ska vara tre gånger starkare än betong och nå maximal styrka inom 24 till 72 timmar.
Satsar framåt
För att öka kapaciteten ytterligare har Biomason tagit in kapital för att kunna skala upp sin biocementodling, och siktet är inställt på att blir en verklig konkurrent till de traditionella betongproducenterna.
Om två år räknar företaget med att ha en färdig mix att gjuta husgrunder med.
Företaget letar nu efter fler samarbetspartners, eftersom det kommer att behövas hundratals, kanske tusentals biocement-fabriker för att koldioxidutsläppen ska kunna sänkas med 25 procent från cementtillverkning till 2030.
Kritik från forskare
De svenska forskare Katarina Malaga och Johan Silfwerbrand är kritiska till marknadsföringen av materialet i en artikel i Ny Teknik. De menar att det är en hajp.
För det första anser de att materialet inte kan kallas cement. Biomasons process skapar ett material som liknar kalksten, som används för att tillverka cement. Därför kan inte Biomasons material vara cement.
För det andra anser forskarna användningen av Biomasons material inte kommer att kunna minska koldioxidutsläppen från världens totala betongtillverkning med 25 procent till 2030. De tycker att det är bättre att använda sten och trä för att minska betongens och cementens klimateffekter.
Per Gidlund