Tänk vad många ekonomiska prognoser vi fått för nu innevarande år. Specialister, siare och förstå-sig-påare som med stor säkerhet vet hur det kommer bli. Ekonomer, branschanalytiker, samhällsbyggare, arkitekter, byggentreprenörer, politiker, finansinstitut, banker. Jag kan icke räkna dem alla!
Med stöd av deras olika analyser ska den enskilde medborgaren, såväl som företagare, fatta beslut om investeringar, nyanställningar, varsel eller uppsägningar, marknadsföringsåtgärder, köpa eller sälja företag. Dessutom överväga alla pekpinnar från myndigheter i form av krav, rekommendationer eller pålagor. Orka lyssna till nya råd från forskare eller konsulter och kommunikatörer hur man skall vara för att inte driva ett destruktivt ledarskap! Det vill till att man har en bankrelation som går att lita på, en styrelse som är mångfacetterad och egen erfarenhet och starkt ego för att kunna fatta beslut – oavsett vilket.
Hittills har byggbranschens framtid för de närmaste sju åren förklarats som katastrofal. Nu är framtiden naturligtvis aldrig så katastrofal som den utmålas. Ej heller så bra som när den förskönas. Så den bästa rekommendationen är nog att följa sin egen känsla och göra det konsekvent – men vara lyhörd för korrigeringar relaterat till vad verkligheten visar.
Den viktigaste resursen i ett bolag är personalen. Det sägs alltid och alla påstår sig veta det. Se därför till att personalen är med på de beslut som är nödvändiga, även om de är obekväma. Folk kan acceptera beslut även när de inte gagnar den enskilde. Dock måste alla få framföra andra eller egna förslag om sådana finns. Att inga krig kan vinnas om de egna trupperna inte förstår eller inte står bakom uppgiften, är bevisat genom historiens många misslyckade beslut.
Med risk för att uppfattas som tjatig eller envis, vill jag peka på de möjligheter som föreligger i tankar som till exempel hållbarhet, återbruk, återvinning, omskolning. Hur mycket har gjorts inom ert företag? Hur mycket har satsats på information och utbildningsmöjligheter genom besök i skolor och föreningar? Varför inte göra det tillsammans med en eller flera leverantörer/producenter?
Varför inte erbjuda praktik, sommartid eller kvällstid, på företaget för intresserade. Visa verkligheten med vad som sker på en byggarbetsplats, byggmaterialflödets väg från fabrik eller skog till byggarbetsplats, lagerhållning, datasystem, inköp, prissättning. Vad gör en platschef, murare, snickare, elektriker? Låta dessa yrkesmänniskor komma på besök i skolor tillsammans med er och berätta om hur verkligheten ser ut. Engagera och entusiasmera åhörare genom att berätta vilka möjligheter som finns i branschen. Det är inte enbart att bygga hus, utan mängder av kringuppgifter föreligger. Låt personalen komma med idéer.
Tyvärr har branschen ett rykte om sig att så fort det inte verkar gå bra, ropar man på statlig hjälp i form av bidrag, bidrag, subventioner, subventioner, lagändringar, lagändringar! (mer i JBF no 3/23 och no 4/23) Det verkar inte vara någon intressant bransch att jobba i. Här måste allt branschfolk övertyga unga blivande kunder och kanske blivande medarbetare att byggbranschen med alla sina olika grenar är en framtidsbransch, en kul bransch där möjligheter finns för alla!
De flesta vet att branschens olika aktörer haft fantastiska framgångar under de senaste tre-fyra åren. Därför blir det fel att omedelbart i motgång börja beklaga sig.
Kräv att era centrala inköpsorganisationer, branschordförande, Svensk Byggtjänst, fackliga organisationer och företag som har administrativt HR-folk utnyttjas för att rensa ut i den tröga dialogen med teoretiker som företräder myndigheter, politiker och lagstiftare! Unisont måste ohållbarheten i beslut som försenar, fördröjer och förhindrar utveckling, utan olika bidrag, subventioner eller ekonomiska stödåtgärder fördömas.
De anställda skall istället använda all energi för att skaffa kunder, rekommendera, vägleda och hjälpa osäkra eller okunniga och leverera rätt produkter samt sprida glädje och harmoni bland och för en av de viktigaste branscher som finns.
Med de skrämmande felkalkyleringar som redovisas vid byggnationer som t ex Västlänken i Göteborg och och Slussbygget i Stockholm förstår man att våra elever får dåligt betyg i matematik i Pisamätningarna. Kanske kan den unga, nya, positiva generationen förmås ändra på sättet att kalkylera byggnationer med hjälp av AI, robotar eller annat.
De i min inledning uthängda ekonomiska siarna har jag hört rekommendera investeringar i halvledare. Min fråga blir så klart: varför inte göra investeringar i helledare i stället? Så länge våra politiska företrädare inte kan uppträda trovärdigt och pensionsförsäkringsbolag investerar andras pengar som Alecta gjort och kostnader för energisatsningar ena dagen påstås kosta en viss summa och nästa dag redovisas dubbel så hög kostnad från annan part, gäller det att hålla sig till det man själv vet! Oavsett vad samhällsbyggare i allmänhet tror eller byggkonsulter i synnerhet tycker, kommer nyproduktion av stora och små objekt fortsätta.
Allt som redan är byggt måste underhållas. oavsett om det är fastigheter, vägar, järnvägar, tunnlar, kanaler, rör- eller ledningsdragningar.
Underhållning kan ibland vara trevligt – men underhåll är alltid nödvändigt!
Ulf Norgren