Nästa gång en kund kommer in med en stor summa pengar till din butik kan det handla om penningtvätt. De har nämligen bara en begränsad tid på sig när Riksbanken nu byter sedlar.
Med start 2015 får Sverige nya sedlar. 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna blir giltiga betalningsmedel den 1 oktober 2015. 100- och 500-kronors sedlarna blir giltiga betalningsmedel i oktober 2016.
Dagens sedlar utformades för ungefär 25 år sedan. De byts ut och moderniseras för att det ska bli svårare att förfalska sedlarna.
För att hantera de nya sedlarna kommer många dagligvaruhandlare att tvingas byta ut sina slutna kassasystem vilket är mycket kostsamt. Det slipper sällanköpshandlarna såsom bygg- och järnhandlare eftersom de inte använder slutna system.
Smidig tvättning
Men för sällanköpshandeln uppstår ett annat problem när giltighetstiden för de gamla sedlarna börjar rinna ut. Efter den 30 juni 2016 är tiden ute för dagens 20-, 50 och 1000-kronorssedlar. Den 30 juni året därpå går 100-lappar och 500-lappar samma öde till mötes. Det handlar om totalt cirka 80 miljarder kronor. För dem som kommit åt pengarna svart eller på annat skumt sätt kan vägen via bygg- och järnhandeln innebära en smidig tvättning av pengarna.
– Bankerna kan bara ta emot en begränsad summa på grund av penningtvättlagen och många kontor tar inte ens emot kontanter. Då är det rimligt att tro att folk använder en del av pengarna till att exempelvis köpa sällanköpsvaror som maskiner och byggvaror, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
Bengt Nilervall ser flera scenarier framför sig. En kund kan köpa en dyr maskin och sedan begära återköp och få ut nya fräscha sedlar. En annan metod kan vara att betala med en stor sedel av den gamla modellen för att få tillbaka växel i form av de nya sedlarna.
– Man kanske bara ska tillåta tillgodokvitton på slutet av tidsfristerna, funderar Bengt Nilervall.
Kontrollera försäkringen
Inför risken att det kommer att flyta in mycket kontanter, olagligt åtkomna eller inte, i butikerna de närmaste åren tipsar Bengt Nilervall den enskilde handlaren om att kontrollera sitt försäkringsskydd, sitt kassaskåp och andra säkerhetsrutiner kring kontanthanteringen.
Ett sätt att komma runt problemet är att helt gå över till faktura och/eller korthantering och överge kontanterna. Det gör redan många av de bygg- och järnhandlare som vänder sig till proffsen.
– Jag får ofta frågan av handlare om detta är lagligt och svaret är ja eftersom vi har avtalsfrihet och kunden kan välja butik, berättar Bengt Nilervall.
Teleoperatörerna tillhör dem som upphört med kontanter och enligt Bengt Nilervall är de mycket nöjda. Personalen känner sig tryggare, de slipper stå och räkna pengar när butiken stängt och behöver inte gå med kontanterna till banken.
Bengt Nilervall vill inte uppmana butiker att sluta med kontanter utan brukar nöja sig med beskedet att det i vart fall inte är olagligt. Men han säger också att det finns exempel på handlare som slutat med kontanter och sedan återupptagit det på grund av efterfrågan bland kunderna.