Ett stort antal tätskiktsprodukter som godkänts enligt europeisk standard underkändes i tester som gjorts på uppdrag av Länsförsäkringar. Nu frågar sig branschen vem man ska lita på. Dessutom har fackhandeln gett felaktiga råd i samband med testerna vilket skulle kunna ge upphov till fuktskador.
De testade tätskiktsystemen är de som används mest i villor, radhus och fritidshus när badrum byggs eller renoveras. De svaga punkterna som testerna framför allt avslöjar är att tätskikten läcker vid skarvar och anslutningar, till exempel vid golvbrunnen. 17 av 20 system läckte. För sex system vara läckagen så omfattande att man kan tala om en totalskada i den meningen att det fanns läckage på nästa alla kontrollpunkter.
– Att så många som 17 av 20 system inte håller måtten är allvarligt, säger Peter Bratt, skadeexpert på Länsförsäkringar. Och för sex av dem var läckagen så omfattande att de jämställs med en totalskada; de uppvisade läckage på nästan alla kontrollpunkter.
Godkända i Europa
15 av de 20 produkterna var självhärdande och hade ersatt det gamla lufttorkande systemet. De var godkända av branschen genom Byggkeramikrådet och en del av dem hade lanserats så sent som i somras. Ändå underkändes de i den analys som Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) låtit göra.
– Detta förvånade oss. När en produkt är branschgodkänd och har CE-märkning så tror man ju självklart som konsument att den ska hålla. Men utifrån de resultat SP nu redovisar är det tydligt att den testmetoden inte är tillräckligt noggrann. När SP nu lyfter på tätskiktsfolien ser de läckage som de med den ”gamla” metoden inte hade upptäckt. Det är först när de ”lyfter på locket” – frilägger tätskiktet från spånskivan – som små fukt- och vattenskador exponeras, säger Peter Bratt. Hemma i våra badrum syns det här först efter sex, sju år. Då har skadorna ofta hunnit växa sig stora.
Undersökningen försatte branschen i ett chocktillstånd. Byggkeramikrådet som företräder plattsättare och de leverantörer vars produkter ingick i testet trodde att de var på den säkra sidan efter att ha godkänts i Europa genom den så kallade ETAG-metoden. Men när motsvarande metod nu modifieras genom friläggningen blir alltså resultatet ett annat.
– Vi tar allvarligt på detta. Men vi måste analysera detta och ta fram en handlingsplan, menar Magnus Jansson, vd på Byggkeramikrådet.
Funnits i sju år
Magnus Jansson som är kritisk till att branschen inte bjöds in i ett tidigt skede av testerna uppger att liknande produkter funnits på marknaden i sju år men resulterat i få reklamationer. Han är tveksam till att detta skulle förändras på ytterligare några års sikt. Istället vill han diskutera den nya mätmetoden.
– Det kan inte uteslutas att prövningsmetoden som SP använt här är överprovokativ.
Peter Bratt ifrågasätter i stället de tester som görs på kontinenten.
– Jag tror att det är för lätt att runda granskningen genom att välja laboratorier med lite lägre nivåer som klarar testet, menar Peter Bratt.
Återförsäljarna får också sin släng av sleven i rapporten. Och då handlar det om fackhandlare som testpersonalen gick och köpte produkter av.
– Där fanns ingen kunskap. Det är oroväckande att vi kunde gå in i en butik få svaret att man kunde blanda system när de produkter vi ville ha var slut. De trodde att bara själva produkterna var godkända kunde systemen blandas men det fungerar inte så, förklarar Peter Bratt.
Undersökningen väcker flera ansvarsfrågor. Om butikens rådgivning om att blanda system ger upphov till fuktskador kan butiken bli ansvarig. Och om produkten läcker som undersökningen visade och detta leder till skador kan tillverkarna bli skadeståndsskyldiga. Länsförsäkringars undersökning innebär att ingen kan sägas sakna kunskap om riskerna längre.
Gladast är förstås de tre leverantörerna som klarade sig.
JBF har talat med representanter för flera av de utpekade leverantörerna men de vill inte ge några kommenterar innan de analyserat resultaten.