I en tid där kvalitet och hållbarhet i allt högre grad präglar behoven i byggbranschen, är det nödvändigt att ompröva hur måleriyrket integreras och beskrivs i byggprocessen.
Måleriets roll bör nämligen inte underskattas. En korrekt utförd målning skyddar byggmaterial, förlänger livslängden på byggnader och bidrar därmed både till ekonomisk hållbarhet och minskat klimatavtryck. Men för att det ska bli verklighet måste vi förändra sättet som måleri beskrivs och hanteras i upphandlingar.
Allt för ofta ses måleri enbart som ett dekorativt sista steg, snarare än ett tekniskt och funktionellt arbete. Det märks tydligt i anbudsunderlagen, som ofta är ytliga och saknar nödvändiga specifikationer. Resultatet blir en skev priskonkurrens, där lägsta arbetskostnad och billigaste material premieras – på bekostnad av kvaliteten.
Otydliga beskrivningar ger osäkra kalkyler
En annan stor utmaning är att beskrivningen sällan ger en rättvisande bild av ytor och skick. Är underlaget förbehandlat? Behövs omfattande rengöring eller skrapning innan målning? Ofta tvingas måleriföretag gissa sig till omfattningen – vilket gör det svårt att lämna en korrekt offert.
Det här slår tillbaka på byggherren. Antingen blir arbetet dyrare än förväntat, eller så tvingas entreprenören kompromissa på kvaliteten för att hålla budgeten. Det ökar risken för skador, högre underhållskostnader och förkortad livslängd för byggnaden.
Måleri handlar om funktion – inte bara färg
Det verkar tyvärr också som om många förbiser att särskilt utvändigt måleriarbete är en viktig del av byggnadens klimatskydd, som skyddar mot slitage från väder och vind. I värsta fall kan bristfälliga eller felaktiga arbetsprocesser få allvarliga konsekvenser, som exempelvis att byggnadsdelar måste bytas ut långt tidigare än förväntat och budgeterat.
Ett konkret exempel kan vara en entreprenad för målning av fönster. Här är det avgörande i vilket skick som fönstren är i när målaren påbörjar sitt arbete. Ska de bara lätt slipas och tvättas, eller krävs total borttagning av gammal färg innan målning kan ske? Om detta inte är beskrivet finns det stor risk för att anbuden varierar kraftigt – och att kvaliteten på arbetet blir otillräcklig. Det är inte bara dålig ekonomi – det är också ett slöseri med resurser.
Tydliga funktionskrav gynnar alla
Det skulle vara en fördel för alla parter om anbudsmaterialet tydligt definierar önskade funktionsklasser och slitstyrkor. Målarna behöver information om byggnadens användning för att kunna välja de bäst lämpade produkterna. Det är till exempel stor skillnad på slitaget i ett privat hem jämfört med lokaler som skolor eller fritidshem, där det av uppenbara skäl måste ställas helt andra krav på hållbarhet och slitstyrka.
Här kan vi som leverantör bistå med vägledning – men bara om vi får rätt förutsättningar. Med rätt beskrivning blir det lättare att välja rätt material från början, vilket i längden ger bättre resultat för alla.
Vi skulle aldrig acceptera att en snickare tvingades gissa om en vägg är bärande eller inte – så varför tillåter vi det inom måleriet?
Förändringen måste börja hos beställare och upphandlande konsulter. Med tydligare krav och ett större fokus på kvalitet redan i upphandlingarna skapar vi bättre förutsättningar för långsiktigt hållbara lösningar. Det kan framstå som en besparing på kort sikt, men i slutändan ökar sämre material och bristfälliga processer behovet av underhåll och service – vilket påverkar både byggherrens ekonomi och klimatredovisning negativt.
Tydliga beskrivningar ger utrymme för dialog, inte bara gynnar måleribranschen – utan hela byggsektorn, miljön och slutkunden.
Debattartikel av Sune Schnack, VD Flügger