Det är stiltje på fastighetsmarknaden, med låga transaktionsvolymer både på privata och kommersiella fastigheter. Handelsbankens prognos är att bostadsbyggandet minskar med cirka 40 procent jämfört med 2021. Fastighetsägare höjer hyrorna i snabbare takt men det väger inte upp för fastighetsbolagens stigande finansieringskostnader.
– Vi bedömer att fastighetsvärden och bostadspriser faller med 15 respektive 20 procent, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Det bidrar till ett betydande ras i bygginvesteringarna, även om fokus på energieffektivisering förblir stort.
Den höga inflationstakten och risken för en löne-prisspiral tvingar centralbanker att gå aggressivt fram med räntehöjningar. De från flera håll pressade hushållen har hittills hållit uppe konsumtionen väl men kommer bli tvingade att strama åt plånboken i vinter.
Under året har byggkostnaderna stigit kraftigt när energi- och materialpriser skjutit i höjden. Vi räknar med att materialpriserna dämpas framöver i takt med att fraktproblem lindras och svagare konjunktur får efterfrågan på byggmaterial att sjunka.
– Vi räknar med en kraftig inbromsning av byggandet, där planer skjuts på framtiden och i viss mån ställs in helt, säger Christina Nyman.
Handelsbankens prognos är att bostadsbyggandet sammantaget minskar med cirka 40 procent från toppen 2021. Riskerna för ett abrupt stopp i cementproduktionen har minskat, men det svårare finansieringsläget och den vikande efterfrågan kan i värsta fall leda till en tvärnit i byggsektorn.
Fallande riskaptit och stigande finansieringskostnader kan även riskera att sätta klimatinvesteringar på paus. Men för fastighetssektorn ser kraven gällande energieffektivisering inte ut att minska. I relation till energikrisen vill EU öka kraven gällande byggnaders energikonsumtion ytterligare, bland annat genom miniminivåer gällande energiprestanda för befintliga byggnader. Det innebär också ett investeringsbehov och därmed kostnader för fastighetsägare, där slutnotan påverkas både av slutlig ambitionsnivå men även av vilka finansiella stöd som kommer att finnas.
– Vi bedömer att fastighetssektorns klimatpåverkan förblir i fokus, säger Christina Nyman vidare. Med höga energipriser finner vi även att energieffektivitet blir än mer relevant när det gäller en byggnads attraktivitet som investering. Det finns fortfarande rum för förbättring även om svenska byggnader generellt har lägre klimatavtryck från energianvändning än resten av EU.