Nästa gång en kund kommer in med en stor summa pengar till din butik kan det handla om penningtvätt. De har nämligen bara en begränsad tid på sig när Riksbanken nu byter sedlar.
Med start 2015 får Sverige nya sedlar. 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna blir giltiga betalningsmedel den 1 oktober 2015. 100- och 500-kronors sedlarna blir giltiga betalningsmedel i oktober 2016.
Dagens sedlar utformades för ungefär 25 år sedan. De byts ut och moderniseras för att det ska bli svårare att förfalska sedlarna.
För att hantera de nya sedlarna kommer många dagligvaruhandlare att tvingas byta ut sina slutna kassasystem vilket är mycket kostsamt. Det slipper sällanköpshandlarna såsom bygg- och järnhandlare eftersom de inte använder slutna system.
Men för sällanköpshandeln uppstår ett annat problem när giltighetstiden för de gamla sedlarna börjar rinna ut. Efter den 30 juni 2016 är tiden ute för dagens 20-, 50 och 1000-kronorssedlar. Den 30 juni året därpå går 100-lappar och 500-lappar samma öde till mötes. Det handlar om totalt cirka 80 miljarder kronor.
Smidig tvätt
För dem som kommit åt pengarna svart eller på annat skumt sätt kan vägen via bygg- och järnhandeln innebära en smidig tvättning av pengarna.
– Bankerna kan bara ta emot en begränsad summa på grund av penningtvättlagen och många kontor tar inte ens emot kontanter. Då är det rimligt att tro att folk använder en del av pengarna till att exempelvis köpa sällanköpsvaror som maskiner och byggvaror, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
Bengt Nilervall ser flera scenarier framför sig. En kund kan köpa en dyr maskin och sedan begära återköp och få ut nya fräscha sedlar. En annan metod kan vara att betala med en stor sedel av den gamla modellen för att få tillbaka växel i form av de nya sedlarna.
– Man kanske bara ska tillåta tillgodokvitton på slutet, funderar Bengt Nilervall.
Inför risken att det kommer att flyta in mycket kontanter, olagligt åtkomna eller inte, i butikerna de närmaste åren tipsar Bengt Nilervall den enskilde handlaren om att kontrollera sitt försäkringsskydd, sitt kassaskåp och andra säkerhetsrutiner kring kontanthanteringen.
Går fria
Rent straffrättsligt går bygghandeln dock fri så länge de anställa inte samarbetar med en kriminell kund. Enligt lagen om straff för penningtvättsbrott som trädde i kraft förra året kan den som i näringsverksamhet medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i brottsligt syfte dömas för näringspenningtvätt till fängelse i högst två år.
– Om man jobbar i en bygghandel och det kommer in en kund i blåkläder och betalar kontant är det svårt att ens misstänka ett brott, säger åklagaren Johan Tegle på Ekobrottsmyndigheten.
En annan lag som är mer tillämplig är penningtvättslagen som kom 2009 men också den kan bygghandlarna i stort sett bortse från. Den är mest tillämplig på banker och försäkringsbolag och liknande. Bygghandlare måste agera först när den enskilda transaktionens storlek uppgår till 15 000 euro (cirka 140 000 svenska kronor). Då ska kunden identifieras och affärsförbindelsens syfte och art redas ut.
Johan Tegle uppger dock att byggare hör tillsammans med städare och personer inom åkerier till dem som tvättar pengar allra mest. Men ökar kontanthanteringen inom bygghandeln? Undrar Johan Tegle. I så fall finns det anledning att misstänka svarta pengar eftersom kontanterna är på väg att försvinna från handeln generellt. Svaret är dock nej. Många bygghandlare har till och med tagit bort kontanthanteringen. Så där har inte penningtvättarna något att hämta.