Att kvinnan står i centrum har vi män alltid vetat, men inte låtsats om. Nu har täckelset fallit. Kvinnan börjar inta sin rättmätiga plats och visar att det är hon som är skapelsens krona.
Om framgång skall mätas i chefsposter och idrottsliga framgångar visar facit att kvinnan alltmer tar över ruljangsen. Summerar vi de senaste årens utveckling så är det bara att konstatera fakta. Blivande kvinnlig regent, sannolikt blivande kvinnlig statsminister, kvinnlig chef för Säpo, kvinnlig ärkebiskop, inte mindre än sex kvinnliga partiledare, OS-silver i fotboll, 1:a och 2:a i British Open i golf samt allt fler framgångsrika kvinnor på chefsposter inom näringslivet. De sistnämnda har inte alltid fått den uppmärksamhet de förtjänar.
Fördomarna är många och grundmurade. När Cementabomben briserade var det många som förvånat noterade att hållbarhetschefen är en kvinna. Kvinna och cement, hur är det möjligt?
From sounds to things
Nu är jag inne på branschproblematiken. Oavsett vem vi väljer att skylla på så visar utvecklingen att det i stor utsträckning blir kvinnor som får reda upp situationen. Efter att ha intervjuat chefer för både tidigare leverantörer, kollegor, konkurrenter, kunder, byggare och deras efterträdare, företrädesvis män, har hela frågan besvaras med svidande självkritik.
Varför har man eller någon inte reagerat, eller agerat? Jo, vi har haft fullt upp med att lösa de problem som uppstod i och med pandemin 2020. De flesta har inte haft en aning om att det är en så stor fråga.
Vadå!! Det här har alla – riksdag, regering, politiska partier, branschens och näringslivets potentater varit informerade sen fem år tillbaka (regeringsbeslut maj 2018) om vad som skulle kunna hända den 31 oktober 2021 – och ingen har reagerat.
Frågan är om ens Cementas ledning eller de tyska ägarna gjort det. Genom sin näst intill monopolställning har de förmodligen känt sig ”lite styva i korken” och inte utarbetat några avancerade alternativa planer.
Vart tog branschen vägen?
En sak är säker vi hördes mer och högre då vi träffades fysiskt på branschmöten och diskuterade regeringens olika pålagor, beslut eller utkast till vansinniga idéer och sedan påtalade följderna. Det gäller ju att framföra sina synpunkter innan beslut fattas och inte när de skall träda i kraft. Vad har till exempel bygghandelns, producenternas och byggföretagens organisationer gjort?
Om något eventuellt gjorts har det varken hörts eller märkts. Inköpskedjor med olika ägarformer med stora staber, har de haft samråd? Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och branschorganisationerna verkar ha mest interna eller andra problem att brottas med.
Själv blir jag upprörd över den ton som anläggs när politiska synpunkter eller hot kommer från regeringen och branschföreträdare och förhandlare med hög svansföring predikar att – Det här sköter parterna utan politiska pekpinnar. När sedan problemen blivit riktigt allvarliga ropar man på hjälp och kräver:
– Det här måste regeringen lösa, eller ännu värre
– Vi utgår från att frågan är så viktig att politikerna löser den, annars kan följderna bli katastrofala.
En olycka kommer sällan ensam
Oavsett hur debaclet med handhavandet av hur fortsatta möjligheter till drift av Cementa på Gotland hanteras, visar beslutet den 26 augusti om utökad kärnavfallslagring i Oskarshamn att det inte är en juridisk omöjlighet att ändra på tidigare tagna miljöbeslut, vilket när det gäller Cementa med emfas påståtts av experter. Regeringen (om MP vill) kan alltid på något sätt justera, senarelägga, förhala eller tillsätta nya utredningar om det behövs. Per Bolund visar tydligt gång på gång att MP inte är ett regeringsdugligt parti utan representeras av personer i avsaknad av omdöme och hänsyn till helhetsfrågor och verklighet.
Att nu Stefan Lövdén, en man med slitstark förhandlingsförmåga och en praktisk syn på de flesta frågor kastar in handduken får ses som ett tecken på väggen. Sverige kommer även i framtiden att vara svårstyrt utan långsiktiga mål.
Framtiden
En varm och innerlig rekommendation till er yngre är att inte vara lika godtrogna som många av era företrädare. Engagera er och följ med i debatten. Det var inte så länge sedan som många järn- och byggmaterialhandlare hade samhällets förtroende, tog ansvar och engagerade sig politiskt i kommun, landsting och riksdag.
Politik är det som trots allt styr och påverkar oss såväl privat och som företagare. Det är politiker som beslutar om cement, skogsavverkning, kärnkraft, elkraft, fossila bränslen, byggnation, lagstiftning, jordbruk med mera, med mera.
Förändring sker inte utan påverkan och påverkan fordrar engagemang. Vårt engagemang.
Ulf Norgren