Vilket ansvar har leverantörerna av putsmaterialet för den stora fasadskandalen? Den frågan aktualiseras efter Högsta domstolens domar rörande enstegstätade fasader.
– Ofta är de som lanserar nya material förblindade av fördelarna och ser inte nackdelarna, tycker Ingemar Samuelson som var först i Sverige med att slå larm om konstruktionen. Själva konstruktionen och putssystemet började användas redan på under energikrisen på 70-talet när många befintliga hus av lättbetong och tegel skulle tilläggsisoleras. Erfarenheterna av detta blev mycket goda. Men det var när metoden började användas på nybyggda hus på 90-talet som det gick snett. Avsikten var att få fram välisolerade kompakta väggar med utvändigt puts.
– I nykonstruktioner isolerade man mellan träreglarna den konstruktionen är mycket mera fuktkänslig. Och så gjordes ingen uppföljning på det, menar Ingemar Samuelson som är pensionär men fortfarande arbetar en del på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, där han var med och slog larm om metoden med enstegstätade fasader 2007.
Problemet var att inte ens den perfekta hantverkaren kunde få till detaljer och genomföringar på ett sådant sätt att fuktskador hade kunnat undvikas. En representant för Myresjöhus uppger för Järn Bygg Färg att det ”fanns inga säkerhetsmarginaler” för putsentreprenörerna. Ingemar Samuelsson är inne på samma linje.
– Själva konstruktionen är väldigt känslig innanför isoleringen. Det är inte hållbart att jobba på det sättet.
I ett utlåtande av Ingemar Samuelson som åberopades i Högsta domstolen skriver han att ”Konstruktionen är i nu nämnt hänseende inte tillräckligt förlåtande. Den kräver således stor noggrannhet vid utförandet”.
Men när putsleverantörerna stod inför lansering på 90-talet anade ingen den kommande skandalen. Och Boverket som på den tiden utfärdade typgodkännande (numera SP) sa ja till konstruktionen. Bygghandlare och byggare fick information om hur materialet skulle appliceras och litade på det.
– Arkitekterna älskade den här konstruktionen eftersom huset ser ut som ett stenhus. Det är svårt att säga stopp när alla vill ha det, menar Ingemar Samuelsson.
Ingemar Samuelson anser att de putsleverantörer som inte bara sålde materialet utan också gjorde anvisningar om hur det skulle appliceras har ett ansvar. De skulle ha utforskat hur materialet betedde sig vid nybyggnation och följt upp det efterhand. Boverket skrev 2009: ”Den putsade enstegstätade regelväggen är ingen beprövad lösning, enligt Boverkets uppfattning. Nya konstruktioner behöver prövas och utvärderas innan de börjar byggas”.
Mer om följderna av fasadskandalen och vad leverantörer och återförsäljare bör tänka på framöver kan ni läsa om i nästa nummer av Järn Bygg Färg.