Kännedom om vad den rådande pandemin har orsakat, medfört och förstört är säkert väl känt för varje vuxen person. När nu drygt ett år passerat sedan utbrottet, börjar man kunna urskilja kraftfulla följdverkningar såväl goda som onda.
Byggbranschen är kanske en av de branscher som vunnit mest på följderna av pandemin så här långt. Dock inte av egen kraft utan på grund av samt tack vare en följdverkan – nämligen den förmånen som skapats för många genom möjligheten att få “arbeta hemifrån” (Med vad då undrar vän av ordning?). Omsättningssiffrorna på byggvaror har stigit med tvåsiffriga procenttal enligt statistik och uttalande från branschföreträdare samt verkar de fortsätta med minst samma intensitet. Varför och vad kommer detta innebära och medföra för 2021?
De ängsliga missade tåget
De som inte tidigt insåg vilka möjligheter som öppnade sig för handeln, hann inte med att agera i fråga om inköp, beställningar och transporter. Resultat, längre leveranstider, leveransförseningar, brist på många varugrupper och ett annalkande prishöjningshot. Spelreglerna har alltid varit att de som förfogar över en åtråvärd vara med begränsad tillgång bestämmer priset. Det är många led som vill vara med och påverka priset eller framhäva sina ”bristvaror”. Tillverkarna/producenterna såväl svenska som utländska. Transportörer, importörer och de som skall vidareförädla vissa varor. De som skall verkställa prissättningen blir bl a trävaruhandeln. Finns det kompetens, erfarenhet och resurser för detta när Konkurrensverket, SPK, länsstyrelserna, Boverket med flera institutioner börjar ställa frågor och ifrågasätta.
ByggMax vd framför sin prisstrategi i affärstidningen DI (21/4): “När de andra höjer sina priser följer vi efter ett eller två kvartal senare”.
Byggvarubranschen är generellt duktiga på att ta ut prishöjningar i konsumentledet. Alltså – återigen dags för gungorna och karusellen.
Är svenska skogen slut?
Rykten sprids att trävaror börjar sina. Knappast sant. Den svenska skogen räcker mycket väl till, men sanningen är att vissa trävaror naturligtvis blivit mer efterfrågade än andra. Eftersom den tidigare presidenten i USA belade kanadensiska trävaror med olika extra pålagor och tullar kan svenska exportörer tillsammans med de finska höja sina priser rejält. Men vilken typ av virke vill USA ha? Är det samma som svensk möbelindustri önskar, snickeriindustrin, byggindustrin och så vidare?
Efterfrågan på tryckimpregnerad trall verkar vara omättlig i vårt land, så snart är nog hela Sverige täckt under detta material. Dock finns andra trävaror som fungerar lika bra eller bättre för ändamålet. Trävaror är ju en basvara i de flesta skivmaterial och skapar därigenom ytterligare efterfrågan på såväl virke som olika skivprodukter. Det blir som i sagan, katten på råttan och råttan på repet, och så vidare …
Farligt, farligt, men roligt, roligt, för den som kan ta betalt
Pandemin har medfört brist på tonnage. Pestflagg är hissad, fartyg och besättningar kan inte angöra hamnar, reparationer och underhåll kan inte åtgärdas, med påföljd att raterna stiger astronomiskt
Tonnageproblemen medför även brist på Containers. Temporärt är det mycket möjligt. Dagligen finner man annonser i facktidningar där företag säljer nya eller begagnade containrar. Bilder från isländska och grönländska hamnar visar vilka enorma mängder som är disponibla. Bilder från andra stora hamnmetropoler och vår egen Göteborgshamn visar dock att bristen inte kan vara av den dignitet som sprids.
Händelsen i Suezkanalen med containerfartyget “Ever Given” skapade däremot ett rejält brott på kedjan för “Just-in-time” leveranser. Oljepriset, valutor, bitcoin, vaccinbrist, energibrist, osämja mellan länder i och utanför EU, pandemin, gasledningen från Ryssland till Tyskland, hastiga börsfluktuationer, politiska oroligheter, Brexit och diverse andra orsaker som leveranstider och varubrist anges som skäl för nödvändiga prishöjningar. Med andra ord ingen hejd på eländet! Knappast trovärdiga argument i tider då flertalet företag och branscher är superdopade med bidrag, lån och ekonomisk hjälp av sina regeringar.
Minns oljekrisen
Vi som var med under 70-80 talen minns då oljepriset påverkade priserna på allt som hade med plast att göra. Mer eller mindre varje vara – utom matvaror direkt – påstods påverkas. Jo, matvaror också, för efter ett tag kom handeln på att bärpåsar, etiketter, emballage och förpackningar naturligtvis påverkades, så även sardiner i olja. Kunde man inte hänvisa till något av ovanstående skäl, hade man alltid en eller flera maskiner av olika slag som måste smörjas med olja från oljekannor, stora eller små, och därför också påverkades av det ökade oljepriset!
Då införde staten prisstopp som lade grunden till den ökade inflation samt pris- och löneutveckling som jag beskrivit i tidigare nummer av JBF.
Vem har rätt att höja byggvarupriserna och hur mycket?
Vem som helst i distributionskedjan kan naturligtvis höja sitt pris med hänvisning till någon eller flera orsaker. Dock finns det anledningar till försiktighet. Lågprisalternativ dyker alltid upp. Till exempel reducerade servicetjänster, olika finansierings- och betalningsalternativ såväl som e- eller näthandel som verkar lösa alla problem, åtminstone tills man skall byta, returnera eller reklamera varan. Konkurrensen består ju av så mycket annat än synonyma produkter. Alternativ till varor eller tjänster påverkar nästan alltid prisbilden nedåt.
Snart går ridån upp för nästa akt i nu pågående pandemiföreställning. Aktörerna får spela sina roller helt utan manuskript. Det kan bli dramatik, komedi eller proteater. Betalande åskådare blir som vanligt skattebetalarna, ty den unika ekonomiska hjälpverksamhet som företag, oavsett bransch eller storlek har erbjudits, måste förr eller senare återbetalas! Kanske något för yngre företagsledare, uppfinnare, innovatörer, politiker och studerande att tänka på – för det blir de som skall betala.
Ulf Norgren