Trycket på byggherrar och entreprenörer att leverera klimatsmarta byggnader ökar, bland annat börjar krav ställas på att de i sina anbud ska lämna både en ekonomisk kalkyl och en klimatkalkyl. Det betyder bland annat krav på ökad cirkularitet.
– Produkter som kan återbrukas ska inte gå som avfall, dessa behöver vi cirkulera. Även spill på Peabs byggarbetsplatser ska ingå i ett cirkulärt flöde i så hög utsträckning som möjligt, säger Lotta Zachrisson, Miljöspecialist på Peab Affärsområde Bygg.
För att minska mängden avfall och öka återbruket i sin entreprenadverksamhet har Peab tecknat ramavtal med Återbruket i Göteborg och Malmö Återbyggdepå samt inlett ett samarbete med Beijer Byggmaterial om återbruk av trävaror.
Organiserat återbruksarbete
Ramavtalen med Återbruket i Göteborg och Malmö Återbyggdepå innebär att överblivet material från Peabs byggarbetsplatser som exempelvis dörrar, fönster och köksinredning hämtas av de två återbruksaktörerna som sedan säljer det vidare till företag och privatpersoner.
– Vi har sett att vi kan skapa bättre förutsättningar för återbruk genom att teckna ramavtal med dessa återbruksaktörer. Det gör det tydligare för vår verksamhet hur man agerar i en sådan här samarbetsform. Det här är pilotavtal som vi ska utvärdera och se hur det funkade och vad man kan göra bättre. Vi hoppas att i takt med att detta utvecklas kommer liknande initiativ bli aktuella i fler kommuner och regioner, säger Lotta Zachrisson.
Enligt avtalen står Peab för nedmontering av de begagnade byggvarorna som sedan hämtas av återbruksaktörerna. På projektet Textilfabriken i centrala Göteborg har allt från begagnade fönster, garderober och toalettstolar till kök hämtats av Återbruket. Vid ombyggnadsprojektet HSB Bostadsrättsföreningen Fyrverkaren i Helsingborg har Peab hittills bytt ut närmare 650 fönster och dörrar.
Bild
Bildtext: Uppsamlat formvirke och formplyfa som kan återvinnas
Danskt träkoncept
Peab har också startat ett pilotprojekt för att återbruka trä tillsammans med sin beställare Wihlborgs och Beijer Byggmaterial.
– Trä förbränns till största delen i Sverige idag så cirkulära alternativ för trä behöver verkligen utvecklas och det här är ett steg på vägen, säger Lotta Zachrisson.
Projektet bygger på det danska konceptet Gentræ för återanvändning av trä från byggarbetsplatser och innebär att Peab löpande samlar ihop trä som kan återanvändas. Beijer analyserar materialet, sorterar det och ser vad som kan återbrukas. Därigenom kan projektet återvinna spillbitar från formvirke och formplyfa, som annars hamnat i avfallscontainern för att sedan förbrännas.
Gentræ testas nu i Wihlborgs projekt Kvartetten som ska bli ett kontorshus på 23 000 kvadratmeter.
Materialbank för återbruk
Lotta Zachrisson berättar att de jobbar med andra återbruksprojekt inom Peab-koncernen. Bland annat har Varvsstaden AB, som samägs av Peab och Balder, i Malmö etablerat en materialbank för återbruk.
– Byggmaterial i flera gamla byggnader i Varvsstaden i Malmö har inventerats, och sedan har man skapat en materialbank. Tanken är att materialen i materialbanken ska användas i byggprojekten i området, bland annat har man återbrukat tegel och dörrar.
Nya lösningar behövs
Peab och andra aktörer i byggbranschen genomför nu en rad pilotprojekt för att minska klimatbelastningen och öka cirkulariteten.
Enligt Lotta Zachrisson behöver en rad saker lösas för att cirkularitet ska kunna bli en ordinarie verksamhet.
– Det här är en materialintensiv bransch och vi behöver hjälpas åt i branschen att hitta lösningar. Det är fortfarande så att standarder inte är anpassade till återbrukade material. Garantier vid användning av återbrukat material är också en stor fråga. Det finns exempel där beställaren har tagit på sig ansvaret och risken när man velat exempelvis återbruka fönster, för att entreprenören inte har möjlighet att lämna 10 års garanti på denna typ av material.
Hon hoppas att politikerna kommer att öka styrningen och stödja ökade cirkulära flöden i byggbranschen. Hon framhåller att den föreslagna kvotplikten, som Naturvårdsverket nu utreder, är lovande.
– Kvotplikten innebär att materialtillverkare ska ha en viss del återvunnet material i sina produkter så att man inte behöver använda lika mycket jungfrulig råvara. Man ser redan idag att det finns en del materialtillverkare som utvecklaar egna returflöden, exempelvis stenullstillverkare som tar tillbaka stenull och golvtillverkare som samlar in golvspill.
Hon lyfter hanteringen av plastavfall som särskilt utmanande.
– Det är dyrt med återvinning av plast. Det är ju en råvara, en resurs, och man hoppas att den kommer att få ett värde som återvunnen råvara, men där är vi inte riktigt än. En annan utmaning är logistiken för plast som sorterats ut på våra byggen för att återvinnas. Vad jag känner till finns det bara plaståtervinnare i södra Sverige men vi har ju byggverksamhet i hela landet.
Cirkulär ekonomi hägrar
Det finns många utmaningar att lösa för kunna etablera en cirkulär ekonomi. Lotta Zachrisson är dock hoppfull.
– Det måste gå. Jag tycker också att det är en kraft i byggbranschen och att det är många som jobbar för ökade cirkulära flöden. Det är många utvecklingsprojekt och vi lär oss genom de här pilotprojekten för att ta det vidare. Sen behöver vi hjälp med ytterligare styrning från politikerna. Jag tycker att det är positivt med EU:s nya ekodesignförordningar som ställer krav på att specifika produkter ska gå att reparera. Det är ett stort framsteg, att öka livslängden – att produkter ska kunna renoveras och återbrukas under tiden i byggnaderna.
Per Gidlund